Arrendepriserna fortsätter uppåt

Sedan 2010 har arrendepriserna i Sverige ökat med nästan 600 kronor per hektar på riksnivå.

Enligt ny statistik från Jordbruksverket låg det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark, vilket inkluderar både åker- och betesmark, i Sverige på knappt 2 000 kronor per hektar 2024. Det är en ökning med 600 kronor per hektar sedan 2010. Delar man upp det, så låg genomsnittspriset för åkermark på knappt 2 100 kronor per hektar och för betesmark på ungefär 700 kronor per hektar. Priserna har beräknats på marknadsmässiga avtal inklusive gratisarrenden. Avtalen kan innehålla mer än mark, till exempel byggnader och maskiner.

Dock skriver Jordbruksverket att det finns en osäkerhet i resultatet, vilket gör att det endast är på riksnivå och för produktionsområde Götalands mellanbygder som det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan åren 2010 och 2024. Enligt Jordbruksverket innebär denna osäkerhet att det genomsnittspriset på riksnivå med säkerhet ligger inom intervallet 1 900–2 230 kronor per hektar.

Det högsta genomsnittliga arrendepriset hittades enligt myndigheten i Götalands södra slättbygder, där priset för åkermark inklusive gratisarrende låg på drygt 4 600 kronor. Priset för jordbruksmark låg på drygt 4 500 kronor. Detta är 13 gånger så högt som i Övre Norrland där genomsnittspriset för både åker- och jordbruksmark låg på drygt 300 kronor.

Gratisarrenden

Jordbruksverket lyfter att priserna påverkas av att statistiken baseras på både arrendeavtal med avgift och gratisarrenden. Totalt är det cirka 15 procent av avtalen som är gratisarrenden, något som dock skiljer sig mellan södra och norra Sverige. I södra delarna är det bara några procent som är gratisarrenden medan det i norra Sverige är över 40 procent. Vid beräkningar där gratisarrenden uteslöts landade genomsnittspriset för jordbruksmark på riksnivå på cirka 2 100 kronor per hektar. Det är en skillnad på sex procent. Dock är skillnaden stor mellan södra och norra Sverige, detta beroende på andelen gratisarrenden.

Byggnader kan påverka

Arrendeavtalen kan ibland även innehålla ekonomibyggnader, anläggningar, maskiner och bostadshus. Men enligt statistiken ingår endast mark i 92 procent av avtalen, detta är en ökning från 2022 då samma siffra var 83 procent. Skillnaden beror enligt Jordbruksverket främst på att stödrätter påverkade priserna i 13 procent av avtalen 2022 och att stödrätterna togs bort från och med 2023.

På riksnivå påverkar maskiner, byggnader och anläggningar för jordbruksverksamhet ungefär fem procent av arrendeavtalen. I tre procent av avtalen är det något annat som påverkar arrendepriset, till exempel bostadshus. I östra delarna av Sverige påverkas arrendepriserna i 12 procent av avtalen medan motsvarande siffra i norra Sverige endast är någon procent.