Jordbruksverket: Skyddet av jordbruksmark måste stärkas

I september 2024 fick Jordbruksverket i uppdrag av regeringen att se över om skyddet för jordbruksmark behöver stärkas. Nu är slutsatsen klar och myndigheten vill se en ändring i miljöbalken.

Sveriges jordbruksmark är essentiell för vår livsmedelsproduktion men trots detta försvinner jordbruksmark varje år till följd av exploatering. I uppdraget från regeringen skulle Jordbruksverket se över om skyddet av jordbruksmarken behöver stärkas, och i så fall hur. Nu har myndigheten kommit till en slutsats.

– Vår inställning är tydlig: skyddet för jordbruksmark måste öka. Att Sverige har tillräckligt mycket jordbruksmark är en nödvändig förutsättning för Sveriges förmåga att producera mat – även i händelse av kris eller krig. Tillgång till odlingsbar mark är en av flera förutsättningar för att upprätthålla livsmedelsproduktionen, och Jordbruksverket arbetar tillsammans med näringen och andra myndigheter för att öka robustheten för vår primärproduktion, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Irreversibel process

Enligt Jordbruksverket exploateras runt 600 hektar jordbruksmark varje år för att bland annat bygga bostäder, vägar och företagslokaler. Exploatering är en irreversibel process, vilket innebär att jordbruksmarken försvinner för alltid. För att minska exploateringen föreslår Jordbruksverket nu bland annat att man bör skärpa miljöbalkens bestämmelser om jordbruksmark.  

– Det skulle innebära att handläggande myndigheter behöver tillämpa bestämmelserna på ett mer restriktivt sätt än i nuläget, säger Johan Loberg, beredskapshandläggare på Jordbruksverket.

Insatser på lång och kort sikt

Men att förändra miljöbalken är en lagstiftningsprocess, som kommer att kräva tid. Därför föreslås även åtgärder som skulle kunna stärka skyddet för jordbruksmark i närtid.

– Vi föreslår att de färdiga förslag på ändringar i plan- och bygglagen som Miljömålsberedningen presenterade 2014 nu genomförs. Det kommer innebära att länsstyrelserna får rätt att överpröva kommunala planer. Det är inte ensamt ett tillräckligt skydd, men kommer att ha betydelse, säger John Andersson, utredare på Jordbruksverket.

Myndigheten anser dock inte att all jordbruksmark ska klassas som riksintresse.

– Efter en samlad bedömning konstaterar vi att det inte är en lämplig åtgärd för att stärka skyddet för jordbruksmark. Det finns omfattande praktiska utmaningar i att planera och peka ut ett stort antal områden. Det skulle dessutom riskera att utmana hela systemet med riksintressen, eftersom det är anpassat för och ursprungligen tänkt för få och unika områden, förklarar Johan Loberg.

Positiva till solsambruk

I uppdraget från regeringen skulle myndigheten även analysera möjligheterna att inom den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, stödja byggnation av solceller på jordbruksmark. Jordbruksverket har därmed sett över möjligheterna att kombinera livsmedels- och elproduktion på jordbruksmark, så kallade solsambruk, och är i grunden positiv till idén.

– Samtidigt har vi som myndighet ansvar för att säkra att de praktiska förutsättningarna finns på plats, innan ett nytt stöd kan införas. Regelverk, och en tydlig definition av solsambruk är exempel på vad som först måste utformas. Därför bedömer vi att det är realistiskt att se över möjligheterna tidigast inför den reformperiod som startar 2028, säger John Andersson.

Läs hela rapporten här.