Lantmännen går starkt – utmanande år för lantbrukskooperativ i Skandinavien

Det går knackigt för de stora lantbrukskooperativen i Danmark och Norge, medan Lantmännen visar starka siffror. Sämre skörd, färre grisar, IT-attacker och en svag tyska marknad pressar våra grannar.

Boksluten för de större lantbrukskooperativen har kommit och visar att 2024 har varit ett utmanande år för de stora bondeägda föreningarna i Danmark och Norge, medan Lantmännen presterar bra i Sverige. Danska DLG, Danish Agro, Lantmännen och norska Felleskjøpet Agri omsatte tillsammans de 247 miljarder kronor och gjorde en vinst före skatt på 2,7 miljarder kronor. 

Sedan 2022 är det en minskning med 35 miljarder i omsättning och mer än en halvering av resultatet. 2024 står Lantmännen för 89 procent av det sammanlagda resultatet för kooperativen.

Olika förutsättningar

De skandinaviska lantbruks­kooperativen får beskrivas som lika men olika. De har liknande kundbas men bedriver olika verksamheter.

• Felleskjøpet Agri är minstingen och verkar på en speciell marknad med stark gränsskydd. Handel med lantbruket står för störst del av verksamheten. Svenska Granngården står för en mindre del av koncernen men levererar in resultat som lyfter Felleskjøpet Agri. Förutom 2024 då IT-intrång stängde ned affärssystemet och krävde omfattande åtgärder. Felleskjøpet Agri räknar med att IT-intrånget tynger Granngårdens resultat med 166 miljoner kronor.
• Lantmännen är den förening som har mest livsmedelsproduktion i verksamheten. Och har mest kapital bundet i verksamheten samt störst andel eget kapital. Vilket speglas i nyckeltalen för soliditet och avkastning på eget kapital. Den stora andelen av livsmedelsförädling i Lantmännen ger stort avtryck i resultatet i år jämfört med de övriga föreningarna i jämförelsen. Där livsmedel med fryst bröd i spetsen levererar ett stark resultat.
• Danish Agro har fokus på lantbrukshandel och lantbruksmaskiner runt Östersjön. Maskinhandel har pressats av lönsamheten i lantbruket, traktorförsäljningen ned 15 procent och försäljningen av tröskor minskade med 40 procent.
• DLG har dels lantbruksdelen med handel i Danmark och Sverige (genom Svenska Foder) men har numer väldigt stor andel av sin verksamhet i Tyskland. I Tyskland har man spannmålshandel, energiförsäljning och byggmarknader och landet står för två tredjedelar av DLG:s totala omsättning. En svag ekonomi  i Tyskland, strukturella problem i tyskt lantbruk och en varm vinter satte klar press på den tyska intjäningen.

Olika finansiella mål

Ägare lägger ofta fokus på vilken avkastningen ett bolag ger på det investerade kapitalet. I fråga om kooperativen är det lite snårigare med målsättningarna då även andra parametrar som betalning för spannmål eller kostnad för insatsvaror kommer in. 

Det är Lantmännen som tydligast kommunicerar sitt mål för avkastning på eget kapital, över åtta procent, och det skulle ju kunna sammanfalla med att man är den förening som binder mest kapital i verksamheten och har störst eget kapital.

Lantmännen har muskler för miljardutdelning

Soliditeten drar isär mellan de danska och svenska koncernerna. Lantmännen har ett mål om en soliditet över 40 procent.  DLG vill ligga över 30 procent och Danish Agro har ett långsiktigt mål om 35 procent.

Lantmännens soliditet på drygt 46 procent överträffar det redan höga måltalet för soliditen med god marginal. Lantmännens finanser är så starka att man skulle kunna dela ut 2 miljarder kronor till sina medlemmar och fortfarande ha en extremt stark soliditet på 43 procent, över sitt egna mål och långt över de andra stora kooperativen i jämförelsen.