Omvärlden har påverkat den svenska livsmedelskedjan

Jordbruksverkets senaste utvärdering av den tidigare Livsmedelsstrategin visar på nedåtgående trender i livsmedelskedjan som helhet.

Jordbruksverket kommer årligen med en rapport för att följa upp effekterna av Livsmedelsstrategin. Rapporten för 2025, som är den sista för livsmedelsstrategin som beslutades 2017, visar bland annat på nedåtgående trender i livsmedelskedjan som helhet mellan 2016 och 2023. Men samtidigt visar rapporten en uppåtgående trend för 7 av 13 livsmedel som myndigheten följer utvecklingen för, vilket är i enlighet med livsmedelsstrategins mål.

Miljömål går inte att nå

Jordbruksverket bedömer dock att inget av de sju miljömål som finns kopplade till livsmedelsstrategin är möjliga att nå till 2030. Både ekologiskt producerade livsmedel och alkoholhaltiga drycker visar en nedåtgående trend och andelen mark under omställning till ekologisk produktion har mer än halverats sedan 2016.

– Torkan 2018, COVID-19-pandemin 2020 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 är några exempel på händelser i omvärlden som präglat utvecklingen i den svenska livsmedelskedjan sedan livsmedelsstrategin beslutades 2017. Varje enskilt år har inneburit särskilda utmaningar och effekterna har varierat mellan livsmedelskedjans olika led, säger Elice Fällström, miljöekonomisk utredare och projektledare i ett pressmeddelande.

Sammanfattning av rapporten

Rapportens slutsatser kan sammanfattas i fem punkter:

• Produktions­volymen och den svenska marknads­andelen har ökat för griskött och matfågel. Den svenska marknads­andelen har även ökat för nötkött, men minskat för ost.
• Rörelse­marginalen och avkastningen på eget kapital minskar samtidigt som antalet företag ökar i restaurang­ledet, vilket tyder på att det finns förväntningar om framtida lönsamhet i ledet.
• Det går inte att dra några slutsatser om huruvida utvecklingen i livsmedels­kedjan totalt sett går i rätt riktning när det gäller lönsamhet, konkurrenskraft eller produktion.
• Inga miljömål med särskild relevans för livsmedels­strategin bedöms vara möjliga att nå till år 2030.

Ohälsa orsakat av dåliga matvanor är ett växande problem och genomsnitts­svenskens livsmedels­konsumtion kan bli mer hållbar ur flera perspektiv. Här kan du läsa hela rapporten.