”Vi måste kalka om vi ska fortsätta odla”

2023 köpte Nordkalk företaget Björka Mineral AB, där en fabrik i Glanshammar ingår. I Glanshammar tillverkas det i dag två granulerade kalkprodukter till jordbruket, och mycket mer. Jordbruksaktuellt fick följa med på en resa från gruva till färdig produkt. 

På anläggningen i Glanshammar gick man under jord 1967. Vd Mattias Bäckström har jobbat där sedan 2002.

– Vi bryter, krossar, maler och siktar olika produkter här. I dag är vi nere på -235 meters nivå, på väg ner till -260, berättar Mattias och fortsätter: 

– Totalt producerar vi cirka 100 000 ton produkter om året här, mycket går till kemiindustrin och byggmaterialtillverkare. Jordbruksdelen är egentligen en rätt liten del av produktionen här i Glanshammar. 

2,5 kilometer uppförsbacke

I gruvan används en brytningsmetod som kallas för rum och pelare. 

– Man gör ett rum och så spar man en pelare i mitten som ska vara tillräcklig för att hålla bergmassan uppe, förklarar Mattias.

De börjar med att borra runt 70 hål i en yta som är sex gånger sex meter, hålen laddas därefter med ammoniumnitrat. Därefter spränger man, lastar och transporterar upp kalkstenen. 

– Det är 2,5 kilometer upp i uppförsbacke, så bilarna får jobba, skrattar Mattias. 

När stenen kommer upp ur gruvan är den ungefär en meter stor, och nästa stopp är i krossverket. 

– Är det vit sten går den in i vita verket och blir byggmaterialsbas. Är den inte vit, men fortfarande tillräckligt bra kvalitet som dolomit, så går det till icke vita verket. Det vi kallar för kalkverket, säger Mattias.

Binder till varandra

Kalken krossas och siktas därefter. 

– Det som är mindre än tio millimeter går ner i en tork och torkas, och det är mest för hanteringen efteråt. Är det fukt med från gruvan så sätter de mekaniska siktarna igen sig. Det som är större krossas ytterligare en gång. Därefter mal vi ner alltihop och separerar ut de minsta partiklarna med hjälp av luft. 

Dessa går in i nästa produktionssteg som är granuleringen. 

– Största partikeln i en granul är 0,1 millimeter, så det är ett mjöl. Vi fuktar upp det igen, blandar med bindemedel och sen släpper vi ner det på en stor tallrik som snurrar runt och låter partiklarna binda till varandra tills det bildats kulor i en viss storlek. Därefter torkas det och går upp på en sikt, och där sorterar vi ut de kulor som är mellan en och fyra millimeter i diameter. De som är mindre går tillbaka till tallriken, och fylls på med mer kalkmjöl, och de större mals ner igen.

I dag använder de lignin som bindemedel.

– Fördelen med det är att det är tillgängligt och det möglar inte, säger Mattias. 

Ett finlir

Elisabeth Erichsen är försäljningschef inom lantbruk på Nordkalk. Hon berättar att storleken på granulerna är en avvägning: 

– De måste fungera att tillverka, men det får inte vara för stor bredd i storlek. Har du en kula som är en millimeter så flyger ju den inte alls lika långt i en centrifugalspridare som en fem eller sex millimeter stor kula.

– Vi försöker få produkten att likna handelsgödsel på marknaden, för att man ska kunna använda samma spridare, förklarar Mattias. 

Precis som storleken är hårdheten en viktig faktor. 

– När vi tillverkar granulerna så tillsätter vi tio procent fukt. Då är kulan mjuk. Men med hjälp av bindemedel som vi blandar i vattnet, så blir kulan hård i torken, säger Mattias, och Elisabeth tillägger: 

– Man vill ha hård kula så den sprider sig bra och håller för hantering, men den får inte vara för hård för när den ligger i jorden vill du att den ska lösas upp fort. Det är verkligen finlir.

Ses som komplement

Elisabeth lyfter att kalk är en essentiell råvara, som används i allt från läkemedel och byggmaterial till i framställningen av stål och när man renar vatten. 

– Inom lantbruket behövs det bland annat för att balansera jordens pH, och för att förbättra markstrukturen.

Enligt Elisabeth ska granulerna ses som ett komplement till vanlig jordbrukskalk. 

– Man kan använda granulerna allt från i såbädden till att lägga det som en tidig giva av kalcium och magnesium. Detta är kalk, men det blir som en specialkalk eller ett typ av gödselmedel. I stället för att tillföra NPK så tillför du Ca och Mg, säger Elisabeth och tillägger:

– Kalk bidrar till mer än att höja markens pH. Har du inte tillräckligt med kalcium så kan inte växten ta upp andra näringsämnen. Därför är katjonsbyteskapaciteten i jorden a och o. Vid obalans kan inte växterna utveckla sina rötter eller ta upp näring. Studier har även visat att du kan få skördeökning på mellan 10–25 procent, beroende på gröda, samt att högre pH förhindrar växtens upptag av tungmetaller. De här granulerna kan ge fröet i såbädden en kickstart.

Elisabeth lyfter granulernas snabba löslighet som en viktig fördel. 

– Släpper vi de här kulorna i ett glas vatten så löser de sig på bara några sekunder, och blir som kalkmjölk. Det innebär att de löser sig väldigt snabbt i jorden också. Har man ett snabbt behov av tillförsel av kalcium eller magnesium så ska du använda granulerna som ett gödselmedel med kalkningseffekt, säger hon och tillägger: 

– Det blir lite dyrare. Men nu när vi har bättre markkartor så kanske man inte måste lägga det över hela fältet utan som en boost där det behövs. Flexibiliteten som blir när man kan sprida när man vill med sin egen utrustning är också en fördel.

Vem rekommenderar ni granulerna till?

– Det är hela spannet är från en mjölkbonde som behöver stötta sina permanenta vallar till specialodlaren som vill öka sin avkastning. Men de ersätter inte en vanlig grundkalkning. 

Svensk produktion

Nordkalk har sedan tidigare tillverkning av granuler till jordbruk i Polen, så det är inte helt nytt för företaget. 

– De har dock varit för dyra att ta hit, så vi har inte jobbat jättemycket med den försäljningen. Med ökade transportkostnader och låg svensk krona så är det klart att vi ska tillverka det här. Och kan vi vara självförsörjande på gödsel med kalcium och magnesium så är det väldigt intressant, avslutar Elisabeth.