47 procent har funderat på att sluta

Mer än var tredje lantbrukare, 35 procent, skattar sin hälsa som dålig eller inte helt bra. Generellt upplever lantbrukare med enbart växtproduktion sin hälsa som bättre än de med djurproduktion.

I rapporten ”Lantbrukares psykiska hälsa” från Jordbruksverket, som tagits fram med hjälp av SLU och Lunds universitet, har forskarna mellan 2023 och 2025 kartlagt vilka utmaningar och behov som finns i branschen men ger även förslag på insatser som skulle kunna hjälpa. Enkäten där 2835 heltidslantbrukare tillfrågats om deras psykiska hälsa har även kompletterats med gruppintervjuer i olika delar av landet, för en djupare förståelse för vad som får företagare inom branschen att känna både stress och oro.

– Rapporten utgör en nollmätning av svenska lantbrukares psykiska hälsa och är ett viktigt underlag för framtida insatser och ett underlag till en kommande utvärdering av de andra insatserna som vi upphandlat inom arbetsmiljö. Rapporten ska även användas som underlag och inspel till Lantlyftet som genomförs av Gröna arbetsgivare, säger Amanda Enström, näringsutvecklare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Ingen tid till semester

Av rapporten framgår att man ser ett samband mellan psykisk ohälsa och dålig lönsamhet, hög arbetsbörda, tidspress och små möjligheter till återhämtning eller ledighet. Regler, byråkrati och inspektioner var också några av de största stressfaktorerna inom kåren. Endast var femte lantbrukare var nöjd med möjligheterna till semester. Var fjärde uppgav att de inte haft möjlighet till semester alls det senaste året. Och så många som 23 procent rapporterade att de råkat ut för skada eller riskfylld incident i samband med att de varit stressade eller mått sämre psykiskt under arbetet.

”Bland lantbrukarna var det 17 procent som hade måttliga, medelsvåra eller svåra depressiva symtom. Vidare var det 11 procent som uppgav att de någon gång under de senaste 12 månaderna känt att livet inte var värt att leva. Det var även 8 procent (182 personer) som berättade att de någon gång, sedan de blev lantbrukare, allvarligt övervägt att ta sitt liv. Av lantbrukarna uppgav 47 procent att de någon gång funderat på att sluta i förtid (d.v.s. tidigare än man tänkt sig). De grupper som upplevde den största psykiska pressen var främst yngre, personer med mindre än 10 års erfarenhet som företagare, kvinnliga lantbrukare, djurägare – speciellt de med mjölkproduktion – samt lantbrukare i Norrland.”, står det i rapporten.

Har alltid skuldkänslor

Många lantbrukare kommenterade att de upplevde dålig balans mellan arbete och fritid, med långa arbetsdagar och för lite tid till återhämtning och sömn. Många uppgav att de heller inte hinner träna, eller har tid till fritidsintressen och familjen i den omfattningen som de skulle vilja. Två av lantbrukarna kommenterade detta så här:

– Med bättre lönsamhet hade det funnits möjligheter att anställa så hade det funnits mer tid för fritid och återhämtning.

– Jag jobbar nästintill all min vakna tid och har alltid skuldkänslor att jag borde lägga tid på mina barn och familj.

Föreslår åtgärder

Forskarna bakom rapporten föreslår bland annat att utbildning, råd och stöd ska ges till lantbrukare för att förebygga stress och stärka förmågan att hantera psykisk och fysisk ohälsa. Samt att rådgivare och andra som arbetar med lantbrukare inom sitt yrke också borde erbjudas utbildning för att kunna ge bättre stöd. Men de föreslår också att det bör utredas hur ett avbytarsystem, i första hand för djurproducenterna, kan utformas och finansieras för att ge bättre möjligheter till ledighet, semester och vid sjukskrivning.

– Vår omfattande studie visar tydligt att många lantbrukare är pressade av dålig lönsamhet, alltför mycket arbete och små möjligheter till återhämtning och ledighet. Det är ohållbara arbetsvillkor om vi ska behålla de lantbrukare vi har och inte minst locka den yngre generationen att satsa på en framtid inom lantbruket, säger seniorprofessor Peter Lundqvist, som varit huvudansvarig för den kartläggning som genomförts på uppdrag av Jordbruksverket.