En fjärdedel av slakten kommer från Skåne

Ny statistik från Jordbruksverket visar att 25 procent av den slaktade kvantiteten av nötkreatur, gris, får och lamm 2024 kom från gårdar i Skåne

Andel slaktad kvantitet av nötkreatur, gris och får per län, procent, samt total slakt per län, år 2024, tusen ton. Källa: Jordbruksverket

I de flesta länen dominerar slakt av gris. I Skåne, Blekinge och Västmanland stod slakten av gris för mer än 74 procent av den slaktade kvantiteten. I södra Sverige är det främst nöt som dominerar. I Jönköpings och Kalmar län bestod 95 respektive 75 procent av nötkreatur. Andra län som också har en hög slakt av nötkreatur är Jämtlands, Västernorrlands och Dalarnas län. Andelen slaktad kvantitet av får är som störst på Gotland (fyra procent). Endast fem procent kom från de fem nordligaste länen.

Den slaktade kvantiteten av nötkött fördelas mellan:

  • 45 800 ton från företag som har mjölkkor
  • 68 500 ton från företag som har kor för uppfödning av kalvar
  • 25 200 ton från företag som inte har några moderdjur, det vill säga företagen har köpt ungdjur främst handjur från företag med kor som de sedan föder upp till slakt.
Slaktad kvantitet nötkött efter besättningsstorlek år 2024, tusen ton. Källa: Jordbruksverket

För företag med moderdjur har slakten delats upp efter besättningsstorlek. För företag med uppfödning av kor dominerar slakten från mindre besättningar. Men förhållandet är det motsatta för företag med mjölkkor. Lite mer än 19 procent eller 26 100 ton av den slaktade kvantiteten kom från gårdar med besättningar på mellan 1 och 24 kor för uppfödning av kalvar.

Läs mer om andra produktionsgrenar här: https://jordbruksverket.se/5.46ae4116195bf598eee670d3.html

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

 

 

 

Artikeln publicerades tisdag den 15 april 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Borde vi uppmana till mer egoism?

Krönika: Det är inte svårt att hitta formuleringar som att man ska ”stötta” våra bönder, ”gynna” svensk mat, ”värna” det svenska lantbruket och liknande. Bör vi verkligen uppmana till det? Om vi drar det till sin spets, är det viktigt att det finns bönder i Sverige? Jag har ett svar på den frågan som jag återkommer till senare. Ord som stötta, gynna eller värna signalerar för mig svaghet och ett behov av hjälp. Jag har inga problem med att ”stötta” en idrottsförening genom att köpa strumpor betydligt dyrare än i en klädbutik – det är för mig en form av välgörenhet jag gärna utövar för att jag tycker det är viktigt att barn har en meningsfull fritid. 

 

Kommentera