Bra satsningar men flera delar saknas

Enligt LRF finns flera positiva nyheter i vårändringsbudgeten. Men mer beövs för att säkra en tillräcklig livsmedelsproduktion och beredskap i hela Sverige.

– Att inte ha en modell för kompensation på plats när ETS2 utvidgas till att omfatta även jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner är att riskera konkurrenskraften för svenskt jordbruk. Att säkra konkurrenskraften i det svenska jordbruket är grundläggande för att säkra den svenska livsmedelsberedskapen, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF om vårbudgeten. Foto: LRF

En bra åtgärd som kommer gynna företagen i det gröna näringslivet är fortsatt finansiering och en återställd bemyndiganderam för Klimatklivet. Inför årsskiftet hade ramen sänkts från 6,5 miljarder kronor för perioden 2025-2028 till 4,6 miljarer för perioden 2026-2030.

– Klimatklivet är här helt grundläggande för lantbrukets möjligheter till klimatsmarta investeringar som stärker både företagens konkurrenskraft och Sveriges beredskap, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF i ett pressmeddelande. 

Minskad vargstam och invasiva arter

En annan satsning om 7 miljoner kronor ska gå till Länsstyrelserna för att minska den svenska vargstammen och förbättra möjligheterna att genomföra förvaltningsåtgärder. LRF skriver att de välkomnar en långsiktig rovdjurspolitik med lokal förankring. Något de menar är helt avgörande för landsbygdens utveckling och för att lantbruk ska kunna hantera de ekonomiska konsekvenserna.

Regeringen avsätter också 3 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för att stärka insatserna mot invasiva främmande arter. Palle kommenterar att LRF gärna även sett en satsning mot invasiva växter, exempelvis stånds som orsakade stora skador i södra Sverige i fjol.

Enligt LRF saknas även tre områden i vårbudheten.

1.   Stöd för vaccinering mot Blåtunga och medel för smittsäkring av svenska gårdar  
Kostnader som uppstår i samband med utbrott av sjukdomen Blåtunga, som drabbar nötkreatur, får och getter samt kameldjur, täcks inte i samband med utbrott enligt epizootilagstiftningen. Att stötta med kostnaden för vaccinet skulle resultera i att fler vaccinerar och således en minskad spridning samt minskade förluster i hela livsmedelskedjan. 

2.   Ett justerat anslag för den nationella ersättningen till jordbruket i norra Sverige  
Regeringen bör justera anslaget för den nationella ersättningen till jordbruket i norra Sverige så att beloppet motsvarar det utrymme som EU-kommissionens beslut om den nationella ersättningen medger. Anslaget i statens budget för 2025 ligger cirka 60 miljoner lägre än de 473 miljoner kronor som EU-kommissionen godkänt.  

3.   Ett tilläggsdirektiv till styrmedelsutredningen om att vidareutreda Jordbruksavdraget
Regeringen har inkluderat jord- och skogsbruket i ETS2-systemet men kan inte svara på om lantbrukets konkurrensstöd, dieselskatteåterbetalningen, är förenligt med det nya utsläppshandelssystemet. Ett förslag om jordbruksavdrag presenterades i SOU 2021:67 men detta behöver nu utredas vidare. 

Källa: LRF

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 15 april 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Borde vi uppmana till mer egoism?

Krönika: Det är inte svårt att hitta formuleringar som att man ska ”stötta” våra bönder, ”gynna” svensk mat, ”värna” det svenska lantbruket och liknande. Bör vi verkligen uppmana till det? Om vi drar det till sin spets, är det viktigt att det finns bönder i Sverige? Jag har ett svar på den frågan som jag återkommer till senare. Ord som stötta, gynna eller värna signalerar för mig svaghet och ett behov av hjälp. Jag har inga problem med att ”stötta” en idrottsförening genom att köpa strumpor betydligt dyrare än i en klädbutik – det är för mig en form av välgörenhet jag gärna utövar för att jag tycker det är viktigt att barn har en meningsfull fritid. 

 

Kommentera