”Man blir glad av att gå till grisarna”

Grisföretagare var verkligen inte det yrkesval som Lydia Milton Present såg framför sig för några år sedan. Men i dag titulerar hon sig vd för Bårstad Gris och trivs som fisken i vattnet. 

Landskapet är platt som en pannkaka så när som på Omberg som skymtar halvt dolt i dimma vid horisonten. Grisföretagaren är på Bårstad gård, bara ett stenkast från Vättern i närheten av Borghamn. Här möter Lydia Milton Present upp på farstu­kvisten med ett leende och en sömnig dotter i famnen. 

Men om vi backar bandet några år hade hon nog inte gissat att vi skulle mötas här och definitivt inte att vi skulle prata om grisföretagande. 

Komplex matproduktion

Då visste Lydia nämligen knappt hur en gris såg ut. Hon jobbade på sin mammas restaurang i Vadstena när hon träffade kärleken i Gustav Andersson. Gustav är uppvuxen på Bårstad, som hans föräldrar Mats och Annelie Andersson drivit sedan 1987. 

Snart blev Lydia nyfiken på grisarna och började följa med Gustav ut till dem. 

– Jag tyckte det var kul att sätta mig in i hela upplägget. Med tanke på att jag verkligen haft noll koll på lantbruk tidigare, så var det intressant att börja förstå hur livsmedel produceras. Det är verkligen betydligt mer komplext än vad jag trodde från början, berättar hon. 

Samma arbetsuppgifter

Lydia gillade det varierade jobbet i stallarna och för 3,5 år sedan bestämde hon sig för att börja jobba med grisarna på heltid. 

– Mina arbetsuppgifter har egentligen alltid varit samma, det är bara olika branscher. Man utfodrar grisarna, kollar välbefinnandet och ser till att de mår bra. Det är lite samma som inom restaurang. Likaså är den administrativa delen med planering, kontroller och uppföljning ganska lika. Då satt jag och gjorde schema för de anställda på restaurangen, det är lite samma pyssel som att göra tömningsschema för grisarna. Man ska se till att det finns varor hemma och att gästerna respektive grisarna mår bra, säger hon, och Gustav lägger till att man som egen företagare oavsett bransch är van vid att hugga i och jobba hårt de perioder då verksamheten kräver det. 

Satsning ger framåtanda

I dag har Gustav och Lydia tagit över driften på grisarna från Mats och Annelie, och verksamheten är både upprustad och utbyggd. 

– Bårstad har haft grisar, växtodling och vindkraft under en längre period, men inom grisproduktionen hade det inte hänt något sedan 1996 när det senaste stallet byggdes. Så redan 2019 började vi fundera över framtiden för det här, minns Gustav. 

På plussidan för att satsa fanns bland annat ett väl fungerande samarbete med en små­grisuppfödare i närheten och en tanke om att fler grisar skulle möjliggöra utveckling av växtföljden med mer vårkorn och åkerbönor. 

– Vi resonerade också lite kring att vi egentligen inte hade något incitament till att inte bygga ut, berättar Lydia, och Gustav konstaterar så här i efterhand:

– Det gör något med hela mentaliteten när man bestämmer sig för att fortsätta och att bygga ut, man går från att stå på hälarna i någon slags rost och röta-mentalitet till att man står på tårna. Det gör ju att man börjar ta hand om de äldre byggnaderna och rusta upp dem också och det blir roligare att jobba.

Hygien viktigast

Det nya stallet stod klart hösten 2023. Första omgången grisar sattes in på Lydias födelsedag och den andra på Gustavs. Boxarna är av tvärtrågsmodell, mäter 5,20 * 2,30 meter och har dränerande golv på de tre meter som vetter bort från skötselgången. 

Inför bygget besökte Gustav och Lydia Jörgen Olsson utanför Kristianstad, som de fått stöttning av även senare. Resultatet blev att de byggde en kopia på hans stall sånär som på utgödslingen, där östgötarnas val blev linspel och skåningens vacuum. 

– För oss var hygien a och o i valet av system. Även om det tar längre tid att lasta ut i ett tvärtrågsstall, så tar vi gärna det om vi slipper skrapa skit, säger Gustav och berättar att måtten på det dränerande golvet höll på att bli 30 centimeter mindre, på grund av regional tolkning av regelverken:

– Det är ju oerhört märkligt om något som är tillåtet i Västra Götaland inte skulle vara det här. Det borde ju vara samma bedömning i hela landet, menar han, och tillägger att de efter förhandlingar i samband med förprövningen till slut fick godkänt på önskad dränerande yta. 

Globalt och lokalt

I samband med satsningen har Gustav och Lydia även uppgraderat de äldre stallarna successivt. Utfodringen är bytt till ett restlöst system, alla vattenledningar är nya och två av de äldre avdelningarna har fått droppbevattning över spalten. Dessutom har de byggt ett nytt personalutrymme, och Lydia har fått en ny favoritkollega i form av en tvättrobot. I vår ska ventilationen bytas ut. 

– Fodersystemet är en framgångsfaktor. Vi har ökat 50 gram i daglig tillväxt om inte mer sedan vi satte in det, och det är skönt att kunna gå in på telefonen och koppla upp sig mot foderdatorn var jag än är. Tvättroboten tycker jag också om väldigt mycket. Visserligen är det mest Gustav som tvättar, men det är en väldig skillnad på att tvätta sex timmar mot förut två hela arbetsdagar, säger Lydia, och sammanfattar sina intryck av jobbet som grisföretagare: 

– Det är mer att göra än vad jag hade förväntat mig, men också mycket roligare. Jag blev också överraskad över att man måste vara så pass medveten om omvärlden när man jobbar med lantbruk; att president­valet i USA kan påverka våra priser och att vi har en tull på lysin till EU som gör att premixen blir dyrare. Lantbruket är väldigt globalt, trots att det samtidigt är så lokalt här på gården.  

Tveka inte

Som ung, kvinna och ny i lantbruksbranschen känner Lydia att hon tagits emot med öppna armar, även om hon som del av Generation Z upplever en del saker som gammalmodiga:

– Det är mycket papper och dokumentation och det är inte så digitaliserat alltid. Jag är van vid lite modernare verktyg. 

Till andra unga som vill satsa inom lantbruk skickar hon med: 

– Det är bara att köra! Ta rygg på någon transparent mentor och se till att bygga upp ett nätverk som kan stötta. Jag har Mats att tacka för att han lagt mycket tid på att lära mig allt från grunden, och i stallbygget har vi haft stor hjälp av Jörgen. Indulant och Skiold har också hjälpt till mycket. Det är guld värt att ha någon att ringa med sina ”dumma frågor”.