Hur påverkar den extremt tidiga våren växterna i norra Sverige?

I år gjorde den milda vintern att snötäcket försvann ovanligt tidigt i norra Sverige. Och nu vill Svenska Botaniska Föreningen och SLU ha allmänhetens hjälp för att ta reda på hur växterna reagerat på detta.

Vårkollen är forskningsprojekt som genomförs varje år sedan 2015 av frivilliga och professionella forskare. Och varje år har tusentals observationer rapporterats in från hela landet om vitsippans, blåsippans, tussilagon, sälgens och häggens blomning, samt björkens lövsprickning.

Såhär års har de flesta av dessa arter kommit långt i södra Sverige, medan det norrut fortfarande brukar bara vinter. Men i år har den tidiga vårvärmen gjort att snön försvunnit i nästan hela landet och därför anses det vara extra viktigt med rapporter från norra Sverige, för att ta reda på hur långt norrut vårtecknen har hunnit denna vår. Och det är även extra viktigt att få in rapporter även från platser där blomning och lövsprickning inte har hunnit visa sig än.

Historisk jämförelse

Observationer av dessa vårtecken gjordes i Sverige redan mellan 1873 och början av 1900-talet. Genom att samla in vårtecken vid samma tidpunkt under många år kan man analysera hur växterna reagerar på vårvädret under olika år och se långsiktiga förändringar som påverkas av ett förändrat klimat.

– De flesta som rör sig mycket utomhus brukar ändå spana efter tidiga vårtecken, som blåsippa och tussilago. Vi är glada att många av dem också vill vara medborgarforskare genom att rapportera sina fynd till Vårkollen. De bidrar då till ny, vetenskapligt baserad kunskap om klimatförändringens effekter på våra växter, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen, i ett pressmeddelande.

Hur ser det ut i år?

Klimatförändringarna har inverkan på vårens ankomst och växtsäsongen som helhet, men varje år är unikt, därför kommer man behöva fortsätta med dessa observationer under en länge tid. Under de tio år som Vårkollen nu genomförts har flera av växterna som ingår startat mycket tidigare än vad som var normalt för 100–150 år sedan. Och så verkar vara fallet även i år.

– Vårt prognosverktyg för björkarnas lövsprickning, som bygger på årets vårväder, tyder på att den just nu ligger runt hela 14 dagar före ett normalt år, Därför har vi i år möjlighet att slå ett rekord i hur långt norrut vi ser vårtecken vid den här tiden på året, men då behöver vi ha in många rapporter från norra Sverige, inte minst från Jämtland, och Norr- och Västerbottens inland, säger Ola Langvall från SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.

Varför är det viktigt?

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, Naturens kalender, där frivilliga medborgarforskare bidrar till att dokumentera växtsäsongen från de första vårtecknen till sista hösttecknen.

Växtsäsongens längd och tidpunkten för när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller löv är grundläggande egenskaper i naturen. Och om tidpunkterna för olika skeenden förändras påverkar det många som är beroende av samspelet med naturen, däribland; skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker. Därför behövs kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av ett förändrat klimat.