”Det finns inte ett svar, men det finns alternativ”
Att bli sambo, gifta sig och skaffa barn är bland de största händelserna i mångas liv, men att lösa det juridiska så att båda blir nöjda är inte alltid lätt. Cathrine Edwardsson, jurist på Hushållningssällskapet Juridik, ger tips om vad som kan vara bra att tänka på.
Första steget är ofta att man flyttar ihop och blir sambor, då kan man omfattas av sambolagen. Något som dock kan vara viktigt att veta är att lantbruks- och näringsfastigheter, som huvudregel, inte omfattas av bodelningsreglerna i sambolagen.
– Är det samboegendom, såsom en villa eller en bostadsrätt som man har man köpt och flyttat in i tillsammans och sen ska separera så säger lagstiftningen att man delar på fastigheten, hälften vardera. Reglerna om samboegendom enligt sambolagen omfattar inte lantbruksfastigheter som huvudsakligen används för näringsverksamhet eller fritidsändamål. Men det finns undantag. För att en lantbruksfastighet ska klassificeras som samboegendom krävs att den förvärvats för gemensam användning som bostad och att den huvudsakligen används för detta ändamål. Då kan den ingå i en bodelning, säger Cathrine.
En vanlig missuppfattning enligt Cathrine är att sambor med gemensamma barn ärver varandra.
– När den första går bort så är det barnen som ärver, sambor har ingen legal arvsrätt efter varandra som man har som gifta. För att säkerställa ett fullgott efterlevandeskydd bör sambor upprätta ett testamente, detta är särskilt viktigt om samborna vill att den efterlevande ska ärva egendom som inte utgör samboegendom.
– Oftast är det mannen som äger fastigheten och han känner att det är viktigt för honom att kunna behålla den och kunna driva verksamheten vidare om de går isär. Den andra delen är att det är viktigt för den ingifta parten, som inte äger fastigheten, att det jobbet och pengarna man lägger ner på fastigheten eller att man är hemma mer med barnen och förlorar inkomst – att det justeras för. Hur ska det kunna bli rättvist? Det finns inte ett svar, men det finns alternativ, säger Cathrine Edwardsson om de vanligaste frågorna hon får. Foto: Anne Helgesson/Hushållningssällskapet
Äktenskapsförord
Planerar man sedan att gifta sig så behöver man diskutera om man vill ha äktenskapsförord, och vad det i så fall ska innehålla.
– Äktenskapsförordet är väldigt fritt, där bör man sitta ner och prata mellan makarna. Skulle vi skilja oss, vad är det vi faktiskt ska dela på? Vissa kan ju till och med känna att ”vi gifter oss, men skulle vi skilja oss så delar vi inte på någonting”. Då gör man ett äktenskapsförord där man skriver att allt parterna äger är var och ens enskilda egendom.
Äger den ena maken fastigheten där man ska bo, och tanken är att maken fortsatt ska äga fastigheten även efter giftermål och att fastigheten inte ska ingå i en bodelning vid eventuell skilsmässa måste det anges i äktenskapsförordet att fastigheten utgör enskild egendom.
– Det är jätteviktigt. Men det krävs också att båda undertecknar äktenskapsförordet för att det ska vara giltigt. Ett äktenskapsförord ska även registreras hos Skatteverket, säger Cathrine och fortsätter:
– Sen kan det vara så att den personen ärvt gården av sina föräldrar och de, i deras testamente, redan har bestämt att fastigheten ska vara personens enskilda egendom. Eller om man fått den som gåva, då kan det stå i gåvobrevet att det ska vara enskild egendom.
Hur ska man tänka om ena parten äger en fastighet med stort värde, och den andra parten inte äger något?
– Det är en bra fråga. Det är här vi ofta hamnar, för det ska kännas bra för båda. Personen som flyttar in ska bo där i många år, och många lägger ner mycket tid och pengar på exempelvis renovering. Här får man diskutera vilka olika alternativ som finns.
Foto: Mostphotos
Giftorättsgods eller ägare
Enligt Cathrine finns det lika många lösningar som par, men ett alternativ är att man låter en procentuell andel av fastigheten utgöra giftorättsgods och resterande enskild egendom
– Man ändrar alltså inte lagfarten, men partnern får en viss procentuell andel av fastigheten i pengar. Man kan också skriva en fast summa men då missar man värdeökningen.
Ett annat alternativ är att man skriver sin partner som en lagfaren ägare på en del av fastigheten.
– Vi tar Pelle och Eva som exempel. Då kan man skriva att tio procent av fastigheten är Evas enskilda egendom och 90 procent av fastigheten är Pelles enskilda egendom. Och vill Pelle bo kvar, så får han köpa ut Evas 10 procent av fastigheten.
Något som kan vara viktigt att ha koll på om båda står som ägare är att om man ska ta ett lån med fastigheten som säkerhet, så vill banken ofta att båda står på lånet.
– Man är solidariskt ansvarig mot banken, och då kan banken kräva pengarna från vem som helst av de två. Men om man äger olika andelar av fastigheten så är det viktigt att man ordnar det sinsemellan sig. Om man tar exemplet ovan, så skulle Eva stå för tio procent av lånet och Pelle för 90 procent, säger Cathrine och tillägger:
– Det kan man ordna med ett så kallat medlåntagaravtal. Här är det jätteviktigt att ta kontakt med jurist så man får hjälp och vägledning.
Halva värdet av företaget
Om ena parten eller båda driver företag, behöver man tänka över om det ska vara enskild egendom och i så fall skriva in det i äktenskapsförordet.
– Oavsett om det är aktiebolag eller enskild firma; har man inte skrivit något äktenskapsförord så ingår värdet av företaget i en bodelning och den andra parten har rätt till hälften. Så det behöver man reglera beroende på hur man tänker.
Är det så att ena parten kommer att behöva jobba mer och den andra kanske kommer vara hemma mer med barn så kan dock avkastningen från företaget vara ett verktyg för att jämna ut bortfall av inkomst.
– Då kanske man ska skriva in att den parten som är hemma mer ska ha en viss avkastning från verksamheten.
Den parten som jobbar mer kan också sätta av pengar till den andra i en pensionsförsäkring eller kapitalförsäkring varje månad, och då med personen som är hemma mer som förmånstagare.
– Syftet är att trygga upp för den som är hemma mer och vabbar och liknande, och kanske i slutändan kommer få en lägre pension.
Hur ska man tänka om man som partner vill jobba på gården?
– Om verksamheten tillåter så är det enklast om man erhåller en marknadsmässig lön. Men så ser det inte alltid ut, och då kanske man kan bli delägare i verksamheten, få en del av avkastningen eller äga en större del av fastigheten i stället, säger Cathrine och fortsätter:
– Som samhället ser ut nu, när folk är mer benägna att separera, så blir det än mer viktigt. Om man separerar ska man ha fått ut en lön och kunnat spara pengar. Det handlar också om exempelvis sjukpenning, om man blir sjuk senare så får man ingenting annars. Det här är jätteviktigt!
Vad skulle du säga är viktigast för att båda parter ska komma stabilt ur en eventuell skilsmässa?
– Det är att ha ordnat med handlingar som äktenskapsförord, samboavtal och skuldebrev. Så att man faktiskt vet om man exempelvis har rätt till fastigheten, eller likande. Ta rådgivning, lägg den kostnaden så det blir bra för båda.
Är det något mer som du tycker är viktigt att folk vet?
– Ta hjälp tidigt och diskutera med en jurist som kan, för jag tror det är svårt att sitta hemma och diskutera. Så man inte fastnar. Man behöver inte skriva något klart direkt, men i alla fall för att man ska veta alternativen, så det inte ligger och gnager mellan parterna. För det kommer inte bli bra att båda går och tänker på sitt håll.