A och O för växtodlare att ha koll på sina produktionskostnader

Har du koll på dina kalkyler? Vet du vilket pris du behöver ta för din spannmål för att bekosta alla de insatser du lagt ner och gå med plus? 

Att göra en kalkyl eller budget över sin växtodling för att se att det hela går ihop i slutändan och att man faktiskt arbetar på ett lönsamt sätt kan för många lantbrukare te sig som en tung eller komplicerad uppgift som kanske inte ens påverkar resultatet i slutändan. Men enligt Erik Sundell, vd och ansvarig för marknad och väder på Scandinavian Farmers, är kalkyler ett bra sätt för att få en överblick över sin verksamhet och vilka delar man kan förändra för att förbättra sin lönsamhet. 

Erik Sundell är lantbrukare och entreprenör som driver sin verksamhet i Sollebrunn. Han har ett stort intresse av världsmarknaden och genom företaget Scandinavian Farmers hjälper han lantbrukare med att ta fram kalkyler och att tolka marknaden för att de i sin tur ska kunna ska kunna ta rätt beslut i rätt tidpunkt gällande sin växt­odling. 

Gör en tidig uppskattning

En gång om året, i slutet av juni, inför den nya växtodlings­säsongen gör Erik en grov kalkyl som medlemmarna inom Scandinavian Farmers kan ha som riktmärke i sin egen växtodling. En del tycker det är roligt att uppdatera sina kalkyler själva inför den kommande säsongen medan andra föredrar att Erik hjälper dem. 

– Vi jämför året som gått med det föregående året och försöker färdigställa kalkylerna innan vi drar på semester så att vi har koll på hur det ser ut under nästa år. Så att vi är förberedda när vi ska så höstvete och andra höstgrödor, så vi vet vad vi ska satsa på. För kalkylerna visar också vad vi har mest nytta av, av det vi ska odla, och vilken gröda som ger bästa möjliga ekonomiska vinning för mig som lantbrukare, förklarar Erik.

Att ta fram den första kalkylen åt en lantbrukare, som sedan fungerar som underlag, tar Erik mellan en till två arbetsdagar när han väl har alla dokument som krävs på plats. I kalkylen tar man med alla parametrar som påverkar vilket pris som lantbrukaren måste sälja sina grödor för, för att gå med vinst. Kalkylerna är omfattande och väger in allt från exempelvis markkostnaden för arrenden, arbetstid som beräknas med en uträknad schablonsumma, täckdikning och annat årligt underhåll, maskinkostnader inklusive reparationer och ränta till dieselförbrukning och mycket mer. Skördevolymen beräknas genom ett femårssnitt. 

– När vi gör de här kalkylerna ser vi att det inte skiljer sig jättemycket mellan gårdarna. Det kan handla om 10–15 öre plus eller minus per kilo spannmål. Det som spelar in är egentligen helt och hållet på vad man har för fasta kostnader som påverkar kalkylen.

Bra att se det framför sig

Erik upplever att de flesta lantbrukare som han gjort kalkyler för, tycker att det är skönt att få koll på sin verksamhet.

– Jag tror att det alltid är skönare att veta än att inte veta. För du går och oroar dig och sover sämre om du inte riktigt vet hur du har det, men när du ser resultatet så kan du börja jobba mot en riktning, säger han.

En del av lantbrukarna som Erik har hjälpt har faktiskt kommit till insikt med att de måste dra ner på sina maskinkostnader för att nå ett bättre resultat och andra har insett att de helt enkelt behöver få ut mer av sin odling. 

– Det är ett väldigt uppvaknande för många. Och för en spannmåls­odlare så tror jag att det är väldigt värt att göra detta. Mjölkbönder och grisproducenter är mer produktionsinriktade i botten och vet vad som krävs. De jobbar mer med kalkyler, så för dem går det lite lättare. Men även för en växtodlare är det A och O skulle jag säga. 

Det går att se över sina fasta kostnader. Man kan exempelvis bli effektivare i arbetad tid per hektar, eller få in intäkter genom att köra med sina maskiner under andra tider på året. Rörligare kostnader såsom räntor och insatsvaror kan vara svårare att göra någonting åt. Men även där kan god planering vara till stor hjälp. Att exempelvis köpa gödning i slutet av juni, när priserna vanligtvis är som lägst i stället för att vänta till i januari eller februari, är en typ av planering som Erik rekommenderar. 

– Det som man ska veta är att hela Europa tenderar till att vänta med inköp av gödning, vilket gör att det blir en väldigt kraftig efterfrågan i januari-februari när hela Europa vill ha gödning och att priset går upp. Och nu när lantbrukare har dålig likviditet tenderar man att vänta ytterligare. Har man strategin att alltid köpa in gödning tidigt, så är det klart att det kommer vara fel något år, men du kommer ha rätt 8 år av 10. 

Erik visar ett exempel på hur stor skillnad det kan utgöra. Mellan de som köpte in gödning i juni 2024 jämfört med de som väntat till våren 2025 skiljer det 1 400 kronor per hektar. 

Det viktigaste är gröna fingrar

Men det absolut viktigaste för att få ut ett bra kilopris på sin spannmål är att öka skörderesultatet. Så att de insatser man gör genererar så hög avkastning som möjligt. 

– Det bästa sättet att få ner sina fasta kostnader är att vara duktig när man odlar. När man pratar om odlingskostnad per ett kilo spannmål, så baseras det ju på vilken skörd man har. Skulle man öka skörden ganska markant så skulle man ju få ett helt annat marknadspris. Så därför är alltid det snabbaste sättet att få ner ett marknadspris är att höja sin skörd. Jag tror det finns många sätt att bli bättre på det. Att tajma det bättre, tänka till före och ha en strategi som man håller sig till, säger Erik.

För medlemmarna inom Scandinavian Farmers och övriga spannmålsodlare rekommenderar Erik att man håller sig till en viss produktionskostnad för olika grödor. För höstvete rekommenderar de exempelvis att man ska ligga på mellan 2,30-2,45 i snitt per kilo. 

– Vårt prisgolv inom Scandinavian Farmers ligger på 2,38 kronor per kilo för höstvete för skörd 2025. Och genom våra avsäkringar har vi säkrat ett spannmålspris som motsvarar lite högre än det. Så vi har en marginal mellan våra produktionskostnader och vårt pris som vi säkrat av. Så jag försöker göra en samlad bild där vi hittar ett snittpris som är någorlunda samma för oss alla medlemmarna.

För höstvete rekommenderar Scandinavian Farmers baserat på deras kalkyler och marknadsläget att man bör ligga på runt 2,38-2,39 kronor per kilo producerad höstvete, för raps rekommenderar man ett snitt på 5 kronor per kilo och för korn och havre rekommenderar man ett kilopris på mellan 2,35-2,40 kronor.

Många är stressade

Det rådande marknadsläget med geopolitiska utspel och det låga spannmålspriset är faktorer som gör det mer utmanande att avsäkra sina grödor. Och Erik menar att många växtodlare är stressade över att produktionskostnaden varit högre än avsalupriset under några år nu. Och därför är det ännu viktigare att se över sina kostnader så att man har lite koll på vart det tar vägen. 

– Det finns de som säger att det inte går att göra en budget och att det är vädret som bestämmer ändå. Och det kan ju hända att det är så, men du måste ju ha en plan från början annars kan du ju inte justera den på vägen. Det går inte att skylla på en massa saker, då tror jag man är farligt ute. Sätt upp en budget från början så du vet hur du har det, sen kan saker alltid hända men då vet du åtminstone vad du kan göra åt det eller var pengarna försvinner eller vad det kan vara. 

Men marknadsläget och det låga spannmålspriset bekymrar även Erik.

– Jag skulle säga att det är bekymmersamt att inte marknaden erbjuder de priserna vi skulle behöva idag. Vi har gjort några avsäkringar på i snitt 2,50 ungefär som vi har prissäkrat oss i höstas på höstvete. Men annat än det har vi inte gjort några prissäkringar nu det sista och det är lite bekymmersamt för man vill gärna vara 60–70 procent säkrade här i juni någon gång och tiden börjar komma i kapp.

Hur kommer det sig att ni inte gjort några fler prissäkringar?

– Vi har en idé om att vara 30 procent säkrade fram till jul någon gång. Och jag tror vi ligger på 25 procent nu. Vi tänkte att vi skulle göra något i januari och vi var väldigt nära att göra något, men sen så kom ju alla de här tullhoten in och det gjorde att kronan förstärktes något vansinnigt. Och därför kände vi att vi låter detta rida ut och ser var det är påväg. Nu är ju kronan påväg att försvagas igen här plus att vi alltid tenderar att få en vädermarknad i april, maj, juni någon gång och då brukar vi alltid vara lite mer aggressiva. För en vädermarknad tenderar alltid till att gå att kunna göra de bästa affärerna i, säger Erik och menar att tillfällena för att göra bra avsäkringar helt enkelt varit obefintliga. 

 Hur viktig är det att den här prisuppgången som många väntar på kommer här under våren som den brukar?

– Den uppgången är oerhört viktig tror jag om spannmålsodlare ska kunna vara med och konkurrerar. Men tittar man på det som EU gjort under Ukrainakonfliten så är den uppgången ändå ganska marginell. Vi har fått ett gödselpris som är 25–30 procent högre för att Ryssland inte är med och konkurrerar längre, varken med gas elller tillräckligt med gödning, och vi har fått en påverkan från Ukraina som gör att de får exportera spannmål utan tullar in i Europa. Vilket gör att vi också har ett lägre spannmålspris på mellan 10–15 öre här i EU än vad vi haft annars. Och där har inte EU hjälpt spannmålsodlarna överhuvudtaget, samtidigt som vi ska vara med och konkurrera på en global marknad som inte har de villkoren. Och det tycker jag är riktigt allvarligt.

Samtidigt berättar Erik att Donald Trump, oavsett vad man nu tycker om honom som president, samtidigt verkar vilja stötta sina lantbrukare. Nyligen kompenserade han dem med 1 000 kronor per hektar för att de påverkas av de införda tullarna. Och att USA planerar ett ännu större stödpaket till landets spannmålsodlare under sommaren.

– Så det är intressant det här med vilka länder som är intresserade av sina lantbrukare och att behålla en matproduktion i världen. Och det bekymrar mig att EU och regeringen inte värnar om det. Det är växtodlarna som tagit den stora smällen, för animalieproducenterna är ju steg nummer två och kan ta vara på att de i stället kan köpa billigt foder till sina djur, men de exporterar också på en marknad som också gått upp mycket där de har kunnat följa efter. Så de har inte alls samma prispress som spannmålsodlare, säger Erik.