Stor utvecklingspotential hos de stöd som ska underlätta generationsskifte

Generationsskiften är ett måste för en fortsatt svensk livsmedelsproduktion. En ny utvärdering av de stöd som ska underlätta för unga att bli lantbrukare visar dock att det finns stor utvecklingspotential.  

I utvärderingen har man tittat närmare på startstödet, det kompletterande inkomststödet till unga lantbrukare samt investeringsstödet för ökad konkurrenskraft, där unga gynnas av en högre stödandel. Detta då dessa tre stöd enligt myndigheten är de som är särskilt avsedda för att underlätta för unga personer att bli lantbrukare.

Enligt en enkätundersökning, som var en del av utvärderingen, ställde sig unga lantbrukare positiva till de stöd som finns idag. Trots detta pekar utvärderingen på att det finns förbättringspotential.  

– Det handlar både om att utveckla de tre stöden som utvärderats, men också genom att rikta stöd för de behov som inte kopplar direkt till ekonomisk hållbarhet eller kapitalbehov, exempelvis mentorskap och rådgivning, säger Isabelle Jensen, utredare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Relevansen varierar

Utvärderingen visade att stödens betydelse och upplevda relevans varierade mellan näringarna. Bland annat upplever jordbrukare att stöden gör mindre skillnad i samband med generationsskifte på grund av sektorns höga kapitalkrav, medan stödmottagare inom trädgård och rennäring anser att stöden har större betydelse. Startstödet upplevdes ha större betydelse för stödmottagare inom trädgårdsnäringen, än inom jordbruk. Medan inkomststödet till unga, som är arealbaserat, har större betydelse bland stödmottagare inom jordbruk jämfört med de inom trädgårdsnäringen.

Inkomststöd påverkar beslut

Utvärderingen visade även att inkomststödet till unga upplevs som ett enkelt och förutsägbart stöd, och att tillgången till inkomststöd till unga påverkar beslutet kring att starta eller ta över lantbruksverksamhet.

– Utvärderingen visar dock att inkomststödet till unga kan bli mer relevant för fler om det justeras så att det bättre gynnar de som har mindre verksamheter med mindre arealer, och de som vill starta småskaligt för att långsamt bygga upp verksamheten, säger Isabelle Jensen.

Enligt Jordbruksverket upplevs även den högre stödsatsen inom investeringsstödet för ökad konkurrenskraft som ett viktigt ekonomiskt tillskott vid investeringar som är viktiga för en ny, ung lantbrukare. Dock finns det krav på minimibelopp för investeringar för att de ska vara stödberättigade, och utvärderarna menar därför att stödet skulle kunna utvecklas genom att även mindre investeringar kan berättiga till stöd. Detta eftersom dessa investeringar kan vara kritiska för nya och små verksamheters lönsamhet.

Höj budgeten för startstödet

Utvärderarna landar även i att budgeten för startstödet bör höjas, så att fler kan få stöd. Detta då det idag är många som får avslag på sin ansökan, trots att de uppfyller de krav som finns. Detta skapar enligt utvärderarna en oförutsägbarhet, vilket också gör att stödet inte är en bidragande faktor i beslutet att inleda ett generationsskifte. Därutöver lyfter man att kapitalbehovet är som störst i den inledande fasen av ett generationsskifte, medan dagens utformning av startstödet gör att det kommer unga till dels först när generationsskiftet är genomfört.

”Startstödet så som det är utformat idag driver alltså inte generationsskiften framåt och det bidrar inte till att locka nya unga lantbrukare. Däremot underlättar stödet när generationsskiftet redan är genomfört, genom att bidra med likviditet och kapital under den initiala utvecklingsfasen.”, sammanfattar myndigheten.