"Inte fått den effekt jag önskat"

Inför framtagandet av de nya kostråd önskade regeringen att råden kring rött kött skulle omprövas. Men i stället har Livsmedelsverket valt att sänka nivån.

Livsmedelsverket går emot regeringens önskan och rekommenderar mindre kött i sina kostråd. Regeringen ville att råden skulle omprövas för att främja svensk köttproduktion, bland annat av beredskapsskäl. Men i stället sänker Livsmedelsverket nivån från 500 gram nötkött i veckan till 350 gram.

Bönor och fisk

Livsmedelsverket rekommenderar också att man äter bönor ofta, gärna varje dag. Råd dom menar är bra för både hälsan och miljön.

Fisk rekommenderar Livsmedelsverket att man äter 2–3 gånger i veckan. Men på en bild över rekommenderade fiskar ger man som exempel både sill och makrill, två arter som nyligen rött ljus av WWF. Men enligt Livsmedelsverket finns det bestånd av både sill och makrill som är grönt ljus av WWF. Det beror på var den är fångad och hur den har fiskats. 

Inte fått önskad effekt

Landsbygdsminister Peter Kullgren verkade initialt inte helt nöjd med de nya rekommendationerna.

”Kostråden är inte ett politiskt beslut utan ett myndighetsbeslut. Regeringen har dock gett Livsmedelsverket två uppdrag inför att beslutet skulle fattas. Syftet med det var, sammanfattningsvis, att få en fördjupad konsekvensanalys kring kött med hänsyn till faktorer såsom livsmedelsberedskap. Jag noterar att uppdragen inte har fått den effekt som jag hade hoppats på. Jag ska med spänning läsa den senaste rapporten, som vi fick strax innan kostråden presenterades, när jag inom kort är tillbaka efter pappaledigheten”, kommenterar han på sin Facebook-sida.

Livsmedelsverket svarar

Vi frågar Livsmedelsverket om beslutet att sänka nivåerna för nötkött och får följande svar: 

– Vi hade i uppdrag av regeringen att göra en fördjupad konsekvensanalys av köttrådet, och det har vi gjort. Analysen visar att även små förändringar skulle få positiv effekt på folkhälsan, men ganska liten påverkan på produktionen. Men om svenskarna skulle välja mer svenskt skulle köttproduktionen kunna öka, även om vi äter mindre kött, skriver Åsa Brugård Konde om och fortsätter: 

– Kostråden utgår från vad som är bra för hälsan. Råden kompletteras också med information om hur man kan göra val utifrån andra perspektiv. Att äta enligt kostråden är bättre för både klimat och miljö. Svensk livsmedelsproduktion ligger generellt bra till i ett internationellt perspektiv, både när det gäller miljöpåverkan och djuromsorg. Att det finns en stark svensk livsmedelsproduktion är bra för Sverige, och i linje med regeringens livsmedelsstrategi.

Åsa skriver också att man inte ser någon motsättning mellan en hälsosam livsmedelskonsumtion och ökad svensk livsmedelsproduktion.