Nyckelstrategier för att förstå maskinekonomi

Gröna möten AgroVäst höll i början av mars ett webbinarium om maskinekonomi. En av talarna var Samuel Bäckelin från SLU Kompetenscentrum företagsledning.

Samuel beskrev hur maskinpriserna förändrats över tid och refererade till lantbruksmedia. Enligt Lantbrukets Affärer (juni 2024) har det genomsnittliga återanskaffningsvärdet ökat med 55–60 procent mellan 2012 och 2024. Och maskinkostnaden per timme har stigit med 49 procent sedan 2015. Enligt Lantbruksnytt (januari 2024) ha nya maskiner blivit 40 procent dyrare mellan 2020 och 2024.

– Under de sista åren syns en snabb ökning på återanskaffningsvärdet på nya maskiner. Vi kan också se att kostnader för lantbruks­maskiner i olika maskinsystem brukar uppgå till ungefär en tredjedel av omsättningen i många lantbruksföretag. Men självklart är det en stor variation på kostnadsbilden, sa Samuel Bäckelin.

Kostnaderna påverkas av faktorer som företagsstorlek, produktionsinriktning, geografiskt läge, areal, användningstid och maskinstrategi. Samtidigt har avräkningspriserna ökat – vegetabilier steg med 64 procent och mjölk med 62 procent mellan 2015 och 2024 enligt statistik från Jordbruksverket.

– Marknaderna för maskiner men också jordbruksprodukter har rört sig väldigt kraftigt och kommer sannolikt att fortsätta göra det, då vi befinner oss i en period av hög volatilitet.

Men trots att maskinpriserna ökat har maskinkostnadernas andel av totalkostnaderna faktiskt minskat mellan 2016 och 2024.

– Det här tycker jag inte lyfts lika mycket i diskussioner med rådgivare och lantbrukare. Ofta hör vi om att maskinernas nypris och återanskaffningsvärde har stuckit i väg, men inte att andelen av de totala kostnaderna faktiskt gått ner.

Olika sätt att mäta

Samuel tog upp vikten av att förstå vad man faktiskt diskuterar när det gäller maskin­ekonomi.

– Pratar vi om samma saker? Tolkar vi maskinkostnader på olika sätt? Hur ska vi mäta maskinkostnader?

Han nämnde att maskinkostnader inom lantbruket traditionellt delas in i två kategorier: fasta och rörliga kostnader. De fasta kostnaderna innefattar främst värdeminskning, ränta, försäkring och förvaring.

– Försäkring och förvaring är ganska små kostnader i relation till värdeminskning och räntan. Och när vi pratar om värdeminskning måste vi skilja på faktisk värdeminskning och skattemässig värdeminskning.

De rörliga kostnaderna sammanfattas oftast som underhåll och drivmedel. Även läglighetskostnader bör enligt Samuel beaktas vid planering av maskin­system.

Men hur mäts maskinekonomi bäst?

– Är det per hektar? Det kan vara missvisande vid jämförelser med andra lantbruk eftersom skörden varierar. Andel av totala kostnader? Eller maskinkostnader i relation till omsättning?

Samuel menar att olika mått är relevanta beroende på syfte – investeringsbeslut, budgetering eller uppföljning.

Maskinens värde utöver ekonomin

En maskin har även ett värde bortom siffror. Något som enligt Samuel är svårt att mäta men är viktigt att ha i åtanke.

– En ny maskin kan påverka möjligheten att locka arbetskraft, öka motivationen hos anställda och underlätta generationsskiften. Dessutom kan säkerheten förbättras och arbetsmoment förenklas.

Ett annat viktigt område är brytpunkter:

– Man kan se det som en gungbräda eller hävstång – om man satsar mycket pengar på en viss aspekt kan man spara in på en annan. Till exempel påverkar valet av operativ kapacitet läglighetskostnaderna. Om jag investerar i en maskin med hög kapacitet minskar sannolikt läglighetskostnaderna, men om jag snålar in på kapaciteten kan de öka avsevärt.

Det finns även brytpunkter mellan att äga och leja maskiner. Om man äger en maskin kan man föra in den i balansräkningen som en tillgång, men det kan vara mer lönsamt att hyra in tjänsten i stället. Här handlar det enligt Samuel om att räkna ut vid vilken areal det lönar sig att ha en egen maskinpark. En ytterligare brytpunkt är förhållandet mellan maskinkostnader och arbetskostnader.

– Har jag hög maskinkapacitet kan jag ofta minska arbetskostnaderna och vice versa. Det är en balansgång och inget enkelt beslut.

Maskinparkens nyttjandegrad och dess koppling till arrendemark är också en fråga som lyftes.

– Om en lantbrukare har maskinkapacitet över kan en högre betalningsvilja för arrenderad mark motiveras av att de fasta maskinkostnaderna kan fördelas på fler hektar. Men det beror också på arrendemarkens avkastningsförmåga, transportkostnader och logistik.

Agera – inte bara reflektera

Samuel betonade vikten av att utvärdera maskinkostnader och fatta genomtänkta beslut.

– Måste du äga din maskinpark, eller kan leasing eller maskinsamarbeten vara bättre? För varje maskin: Förtjänar den sin plats i maskinparken?

Han avslutade med en uppmaning:

– Börja med att titta i resultaträkningen. Maskinkostnader syns på många olika poster – skapa dig en tydlig bild av just ditt företags maskinkostnader. Det är där du måste börja för att öka din medvetenhet.