Efter 180 kurser nådde han högsta nivån på John Deere University

Kenneth Dunder var från början helt inställd på att bli lastbilsmekaniker, precis som sin pappa. Men efter några veckors praktik 2007 hos Maskin AB Värmdal, numera Green Deer AB i Karlstad, hade han hittat hem. Nyligen uppnådde han den högsta nivån, nivå 3, i John Deeres utbildningsstege.

– Jag hade ingen bakgrund inom jordbruk sedan tidigare och utbildade mig till lastbils- och maskinmekaniker, men jag gjorde all min praktik i verkstaden här och började jobba heltid 2009, berättar Kenneth Dunder, verkmästare på Green Deer i Karlstad.

Vad innebär det att ha uppnått nivå 3 på utbildningen?

– John Deere vill säkerställa att deras handlare har kompetent personal, och det görs genom många kurser som tar lång tid att klara. Vårt mål är att alla våra tekniker här ska vara på nivå 3 innan oktober.

Hur är upplägget på kurserna?

–Det är tre typer av kurser. De webbaserade kurserna innebär att du går igenom material på datorn och gör slutprov. Velt-kurser är lärarledda kurser via Teams, och så finns det klassrumskurser, som oftast är de längsta. På nivå 3 till exempel, hade vi sju motorkurser, som var velt-kurser och cirka fyra timmar långa. Efter varje kurs gör man slutprov, så det blir en hel del plugg.

Hur känns det att ha uppnått den högsta nivån?

– Det känns jättebra och ­jättekul!

Känner du dig färdiglärd?

– Nej, det blir man aldrig. Nu kan jag bara specialinrikta mig på traktorer eller tröskor, och jag håller på med traktorer. Nu blir det att djupdyka mer i det. Men färdiglärd blir man aldrig.

Vad har varit den största utmaningen under din utbildning?

– Det svåraste är tiden. Man måste ju jobba samtidigt, och det är en utmaning att få ihop allt. Kurserna är inte lätta heller, men det gäller att planera utan att arbetet blir lidande. Bara för att man går utbildningar så upphör ju inte behovet av reparationer.

Vilken kurs har varit svårast och varför?

– När du kommer upp på nivå-3-kurserna är ingen kurs speciellt enkel. Det blir väldigt avancerat med djupdykning i diagnostik och problemlösning. Man måste lära sig att hantera olika infallsvinklar och förstå hur saker beter sig.

Vad bör man tänka på om man vill bli servicetekniker inom lantbruk?

– Att det är jättekul! Och att det är ett väldigt fritt jobb. Så som jag har jobbat historiskt så har jag varit väldigt mycket på fält som fältmekaniker och samtidigt kombinerat med väldigt stora jobb inne på verkstaden. Fältmekanikerbiten, den passar kanske inte alla men den är väldigt rolig och innebär mycket frihet.

Måste man ha någon teknisk grundkunskap för att börja?

–  Man måste ha vissa tekniska förutsättningar, men det går alltid att bygga upp. Men det absolut viktigaste om du ska hålla på med det här är att du har ett intresse.

Vilka egenskaper behöver man ha för att vara en bra servicetekniker?

– För att vara en bra servicetekniker måste man kunna ta egna beslut, speciellt när man är ute på fältet. Vi i Karlstad har ett riktigt bra team där vi jobbar mycket tillsammans, men det är också viktigt att kunna jobba självständigt. Man måste vara driven och våga ta egna initiativ när det behövs, samtidigt som man inte får glömma bort att vara en lagspelare. Noggrannhet är också väldigt viktigt, säger han och tillägger:

– Det är ju A och O. Som jag ser på det så är får du upp farten och gör ett snabbare och bättre jobb om du har ordning och reda i servicebussen och verktygen.

Har du något råd till unga som vill börja sin karriär som servicetekniker?

– Vi har ett gott samarbete med de flesta skolorna runtom här när det gäller att ta emot praktikanter. Fordonsskola, naturbruksskola och skogsbruksskola; alla de tre har vi elever från. Rådet är att de är välkomna att höra av sig och bara köra, avslutar Kenneth.