Affärsplan och människa tillsammans är det som ska få företaget att blomstra

Ta hjälp, låt det ta lagom lång tid och skapa en affärsplan du som övertagare brinner för – det tipsar Johan Dymling, regionchef på Landshypotek Bank, om inför ett kommande ägar- eller generationsskifte. Hur man ska möjliggöra för fler att ta över är enligt honom en fråga för både bransch och politik.

 

Enligt Johan Dymling, regionschef på Landshypotek Bank, är det affärsplanen och människan tillsammans som ska få företaget att blomstra. Därför är det viktigt att man som övertagare i ett ägar- eller generationsskifte tar fram en bra affärsplan där man beskriver vad man problematiserar rent ekonomiskt och vad man vill utveckla på gården. Detta vägs sedan ihop med personens personligheter, förmågor, erfarenheter, formella kompetenser och utbildningar när banken gör sin bedömning. Foto: Mostphotos

 

Ägar- och generationsskiften är något man på Landshypotek Bank jobbar med på daglig basis.

– Vår upplevelse och erfarenhet är att banken, lika så skattejurist eller redovisningskonsult, går man till rätt tidigt i processen. Beroende på vilken typ av kompetens man behöver, säger Johan.

Har du något tips om hur man ska börja ett skifte?

– Oavsett om det är utom eller inom familjen så börjar processen någonstans i familjerådet runt köksbordet. Att man börjar i tid och ger tid, respekt och förutsättningar för att allas känslor och åsikter ska få komma fram. Och att man diskuterar färdigt, det är jätteviktigt.

Johan upplever att det är inte lika naturligt att ta hjälp med samtalsstöd eller coachning, som att gå till exempelvis en skattejurist.

– Men det är många gånger där framgången sitter. Och det är också många gånger där man fäller krokben för sig själv. Så behöver man hjälp att facillitera dialogen så ska man ta den hjälpen.

– Det är jättesvårt att köpa en gård på öppna marknaden, en gård som är i storlek att kunna leva på, det krävs mycket pengar. Och att spara ihop till den egna insatsen är jättesvårt, säger Johan Dymling, regionchef på Landshypotek Bank. Foto: Landshypotek Bank

Lagom lång tid

Enligt Johan ska man låta ett skifte ta tid, men inte för lång tid.

– Man ska ta tillräckligt med tid för att få de praktiska sakerna på plats, att familjens åsikter ska hinna komma fram och man ska hinna planera livet framåt för bägge generationer. Men inte så lång tid så att man tappar fokus på det operativa och den dagliga verksamheten, säger han och tillägger:

– Man måste ha respekt för att under den här tiden så kommer man ha fokus på ett skifte, och dygnet har bara 24 timmar och man har fortfarande samma energidepåer. Så risken är att man tappar lite fokus på verksamheten. Den som ska ta över har inte heller tagit över än och besitter inte alla formella beslutmandat för att styra en verksamhet. Ett tydligt tips är att ha återkommande arbetsmöten där man pratar om den dagliga driften på gården och lägger ägarskiftesfrågorna åt sidan.

Äger affärsplanen

När man har diskuterat de mjuka värdena är det dags att börja formalisera saker, och gå djupare in på frågor som rör finansiering, skatt och juridik. Enligt Johan är det då dags att ta fram en tydlig affärsplan.

– Det är jätteviktigt när vi träffar en ny kund att vi känner att man brinner för sin affärsplan, och att man känner fullt ägarskap över den. Samt att man beskriver affärsplanen på ett sätt som gör att vi känner att man tror på den själv och att man har energin och viljan att kliva in i det här. För det kommer krävas mycket energi, säger han och fortsätter:

– Vi vill också kunna ringa in att den här personen som tar över har kompetensen, förmågorna och erfarenheterna att axla affärsplanen. Människan är katalysatorn eller verktyget för att kunna förverkliga affärsplanen.

Affärsplanen ska innehålla de hårda delarna, som vad man prognosticerar rent ekonomiskt och vad man vill utveckla på gården.

– Det är ett dokument som beskriver vad det är jag vill göra på min gård, och hur ska jag lyckas. Hur ska jag generera ett kassaflöde på gården och kommer det räcka till alla åtaganden till partners och för att kunna leva själv?

Om man överhuvudtaget ska få ett lån baseras på om banken tror det finns en återbetalningsförmåga.

– Tror vi att den här personen är rätt person att driva verksamheten och tror vi på den presenterade verksamheten och affärsplanen? Räcker kassaflödet för att infria åtaganden till banken, det vill säga betala räntor och amorteringar? Enkelt förklarat är det underlaget till om vi kan låna ut pengar eller inte.

Kan man som överlåtare göra något som underlättar den finansiella delen i ett generationsskifte?

– Det enkla svaret är att det är lättare att ta över en väl fungerande verksamhet som har ett fungerande kassaflöde.

Måste få kosta

Något som Johan tycker är viktigt är att man i processen vänder sig till mer än en bank, och tar hjälp med det man behöver.

– Så man konkurrensutsätter banken. Man kanske också lyssnar in med andra typer av kompetenser så man får den hjälp man behöver. Så man har ett bra team runt sig, säger han och tillägger:

– Man ska också ha respekt för att det här är en stor sak, både monetärt och känslomässigt. Det måste få kosta lite pengar om man behöver hjälp av kompetenser utifrån.

Krävs fler verktyg

Brist på kapital har av LRF Ungdomen, med flera, fastställs vara bland de största hindren för unga att ta över en lantbruksfastighet. Att som ung kunna spara ihop till den egna insatsen är jättesvårt enligt Johan, och han menar att detta är en fråga som hela branschen måste jobba med. Även tillsammans med politiken.

– Det här är en utmaning för hela landet. Vi har en väldigt hög medelålder bland de som äger jord och skog idag, och ska vi ha livsmedelsproduktion i Sverige även i framtiden så måste vi skifta över jordbruksmark till en ny generation. Och då är det är jättemycket pengar som ska skiftas, säger han och tillägger:

– Det krävs något mer verktyg än de vi har idag för att vi ska klara av det. Likaså hur vi finansiellt ska kunna möjliggöra för fler att kunna köpa gård och driva verksamhet. Det är en fråga som är större än för bara Landshypotek att svara på.

Johan berättar att de i dag jobbar med frågan tillsammans med bland annat LRF Ungdomen. På frågan hur de som bank kan hjälpa till på resan svarar han, förutom att hjälpa kunden i själva processen, att de lyfter den finansiella utmaningen i skiftesfrågor.

– Ska vi ha en svensk livsmedelsproduktion även om fem eller tio år så kommer vi inte bara behöva finansiera gårdarna som de ser ut idag utan även finansiera ägarskiften. Givet att medelåldern är som den är. Ska någon bruka gårdarna även imorgon så måste vi föra den här frågan.

Ta över succesivt

Men för att lösa utmaningen i dag menar Johan att det finns olika vägar att gå. Han lyfter ett ägarskifte som de precis hjälp till i, där ett par tog över gården de jobbat på i nästan två år.

– De har jobbat sig in och successivt tagit över driften, inte finansiellt men rent operativt och praktiskt. Den gamla ägaren har funnits med hela tiden. Sen har de kunnat förvärva först aktiebolaget som de driver verksamheten i som steg 1, och därefter kunnat ta över gården i steg 2. Det en möjlig väg framåt. Man måste inte gå från noll till hundra på en gång.

 

Johans tre tips till unga som står inför sin livs satsning:

  1. Lägg tid och energi på det i livet som du tycker är roligt. Det gäller allt från när man ska välja utbildning till vad man ska jobba med. Gör det du brinner för och tycker är roligt.
     
  2. Omge dig av inspirerande människor. Om du exempelvis vill arbeta på en gård, sök dig till gårdar där du kan lära dig och utvecklas tillsammans med kunniga och engagerade personer. Att vara i en miljö där du får stöd och inspiration kan hjälpa dig att nå dina mål och bli en bättre lantbrukare.
     
  3. Om man står inför ett övertagande inom familjen, så tycker jag det är jättebra om man först ger sig av några år och får input utifrån. Det kan vara att jobba i en annan bransch, på en annan gård eller i branschen fast i en annan del.

 

”Många vill, men få kan”

Att kunna köpa eller ta över en lantbruksfastighet är en utmaning för unga i branschen. 2023 gjorde LRF Ungdomen en undersökning som visade att brist på kapital, att äldre med mer kapital köper upp allt till priser unga inte kan matcha och att man har ett eller fler syskon som är svåra/för dyra att lösa ut som de tre största hårda hindren för att ta över ett lantbruksföretag. När det kommer till de mjuka värdena så var det att nuvarande ägare inte vill släppa taget samt risken för osämja i familjen som upplevdes vara de största hindren. 

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 04 maj 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste