Minister fick inblick i lantbrukets utveckling

När klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) besökte Vreta Utbildningscentrum visade Agtech Sweden att lantbruk är en bransch som är både livsviktig och innovativ.

 

I jämförelse med många andra länder har Sverige mycket goda förutsättningar för att producera mat. 
– Vi har inte bara ansvar för att försörja oss själva, utan vi måste också producera så att vi kan hjälpa våra kompisar ute i Europa. Hur ofta träffar ni en advokat eller en läkare? Hur ofta äter ni? Det finns inget yrke vi är mer beroende av än att någon producerar mat åt oss, slog Karolina Muhrman fast när hon och Agtech Sweden-kollegan Per Frankelius träffade klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari (i mitten) på Vreta Utbildningscentrum. Foto: Emma Sonesson


Agtech Swedens uppdrag är att driva innovation inom lantbruksteknik. En av Agtechs innovationsgårdar är Vreta Utbildningscentrum som var första målet på Romina Pourmokhtaris resa till Östergötland i början av maj. Agtechs Magnus Samuelsson, Per Frankelius och Karolina Muhrman tog emot klimat- och miljöministern tillsammans med skolans rektor Eva-Lena Klofsten och driftledare Jan Wretemark, i konferenssalen med utsikt över korna i den moderna robot-ladugården.

Gigantisk produktivitetsökning

Per och Karolina gav ett axplock av exempel på den utveckling som lantbruket har genomgått:

  • Hektarskörden i Sverige har nästan fördubblats mellan 1961 och 2021. 
  • Man uppskattar att 4 miljarder människor inte hade överlevt om inte mineralgödseln hade uppfunnits.
  • På 1700-talet tog det 30 arbetsdagar (17 000 minuter) att ta fram ett ton tröskad spannmål. 2020 var motsvarande tidsåtgång 2 minuter. 

– Det här är en produktivitetsutveckling som ingen annan bransch kan mäta sig med skulle jag vilja säga, möjligen halvledarbranschen. Och det är inte bara det att lantbruket kan föda fler människor i dag, produktivitetsökningen har också hållbarhetsaspekter, sa Per. 

High tech bransch

Karolina och Per presenterade även en buffé av exempel på tekniska lösningar med potential att minska miljö- och klimatpåverkan och samtidigt öka produktionen och djurvälfärden. Bland exemplen fanns både tekniker som är vanligt att använda i dag och tekniker där implementeringen ligger en bit framåt i tiden. Några exempel: GPS-styrning som optimerar överfarterna över åkern och spar bränsle, produktion av och nyttjande av biogas, teknik för minskad markpackning, mjölkrobot, teknik för att tillverka textilfiber av halm, lösningar för precisionsbevattning, redskap för sådd direkt efter skörd, AI-övervakning av grisars hälsa och tillväxt via ljud-/bildupptagning, precisionsstyrning för tillförsel av växtnäring och växtskydd, virtuella stängsel och mycket mer.

– Lantbruket är en av de mest högteknologiska branscherna som finns. Det vet inte alla människor. Det har hänt en hel del sedan mormors och morfars tid, konstaterade Karolina. 

Finansiering – hur?

Agtech-företrädarna pekade också på några av de utmaningar som lantbruket lever med och som organisationen jobbar för att hitta tekniska lösningar på; extremväder av olika slag, regelkrångel, jordhälsa, bristande lönsamhet, utfasning av fossil energi samt en ständig strävan efter bättre arbetsmiljö och djurvälfärd. Per skickade upp en avslutande boll i luften:

– Tekniken kan lösa stora delar av samhällets miljö- klimat- och djurvälfärdsutmaningar. Men vi behöver också fokusera på finansieringslösningar; hur kan tekniken få bästa möjliga spridning hos våra hårt kämpande lantbrukare? Och hur ska vi få folk att komma till sådana här skolor så vi får in människor i branschen? 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 22 maj 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste