Elektroniska öronbrickor införs för kalvar och lamm 2026

Sveriges slakterier har enats om att alla nyfödda kalvar och lamm ska märkas med elektroniska öronbrickor från och med den 1 januari 2026.

Bakom beslutet står samtliga slakterier inom Svenska Köttföretagen. Syftet är att stärka spårbarheten, förbättra djurvälfärden och effektivisera flödet från gård till slakteri. 

– Det här är ett gemensamt steg mot en mer modern och konkurrenskraftig lamm- och nötköttproduktion i Sverige. Inom detta område ligger vi ännu efter omvärlden, men nu har vi bestämt oss för att vi är redo för en övergång, säger Hans Agné, vd på Svenska Köttföretagen i ett pressmeddelande och tillägger:

– Med elektroniska öronbrickor i hela kedjan – från gård till slakteri – får vi ett system som effektiviserar arbetet, minskar risken för manuella fel och bidrar till en säkrare arbetsmiljö.

Flera fördelar 

Elektroniska öronbrickor används idag på cirka 15 procent av landets nötkreatur och 35 procent av lammen. Tekniken är beprövad och kännetecknas av god precision samt möjligheter till digitala kopplingar.

Svenska Köttföretagen har gett Gård & Djurhälsan uppdraget att driva och samordna projektet.

– Det här är ett naturligt steg mot att dra nytta av de digitala system som redan finns utvecklade för djurhållningen, säger Håkan Henrikson, vd på Gård & Djurhälsan och tillägger: 

– Vi ser stora möjligheter att bygga vidare på detta – till exempel förbättrad övervakning av djurhälsa, förenklad dokumentation och bättre datainsamling för både rådgivning och kontroll av arbetet på gårdarna.

Positiva till övergången

I ett utskick från Svenska Köttföretagen till Sveriges lamm- och nötköttsuppfödare framgår att samtliga producentföreningar stödjer övergången och ser möjligheter:

"Jag ser flera fördelar med tekniken – till exempel att öronbrickorna sitter kvar bättre och att det blir lättare att gruppera djuren", säger Henrik Lander, Sveriges Nötköttsproducenter.

"Med nya e-märken kan vi bättre följa våra djur i slakten och efterhand utveckla hanteringen hemma på gården!", säger Anna Kristoffersson, Svenska Fåravelsförbundet.

"Det här är en teknik som gör slakteriernas arbete effektivare vid djurmottagning och minskar risken för manuella fel", säger Hans Agné, Svenska Köttföretagen.