Feg politik riskerar liv och jordbrukets rykte
Rysslands invasionskrig mot Ukraina kom som en chock för de flesta. Flera år senare förstår de flesta allvaret och Europas utsatthet, när både vissa europeiska länder och USA vacklar i sin tro på Ukraina. Självklara sanktioner på jordbruksområdet lyser med sin frånvaro och riskerar både liv, jordbrukets rykte och ekonomi. Mer mod vore klädsamt.
Svenska konsumenters tro är att handeln med Ryssland och Belarus i princip har upphört. Det stämmer i Sveriges fall på de flesta områden. Här har de flesta företag haft ryggrad nog att avsluta handeln med kunder och leverantörer i Ryssland och Belarus.
Inom EU som helhet är dubbelmoralen tydlig. Många produkter som det vore besvärligt att inte handla av Ryssland och Belarus, importeras fortfarande i stor mängd från dessa länder. Samtidigt vet vi att det i flera fall vid det här laget skulle ha gått bra att bygga upp egen försörjning eller få igång import från andra leverantörer.
När gasledningarna mellan Ryssland och Tyskland, Nord Stream fysiskt sattes ur spel anlades ny infrastruktur för import av flytande naturgas, LNG imponerande snabbt. När motivationen är stark kan även Europa leverera.
Istället för en tydlig strategi till stöd för oberoende samt maximalt stöd till Ukraina, har Europas lantbruk cementerat ett beroende av växtnäring från Ryssland och Belarus. Samtidigt har man underlättat för ukrainsk livsmedelsexport till EU, utan att adressera den utbudsexplosion det lett till i grannländerna. Dessutom är livsmedelsimport från Ryssland och Belarus fortsatt tillåten, med låg tull.
Som en konsekvens är Europas lantbruk kvar i beroende av import av växtnäring från länder vi inte borde handla med. Vi ser också en utbredd ilska över konkurrensen från ukrainsk livsmedelsexport. Ilskan över prispress till följd av billig livsmedelsimport från Ukraina förstärks av flödet av billiga jordbruksprodukter från Ryssland och Belarus.
Nu vill EU införa höjningar av tullarna för växtnäring från Ryssland och Ukraina. Från och med juli och tre år framåt ska tullarna stegvis höjas, för att minska beroendet av denna import.
Reformen klär i ryggradslöshetens och dubbelmoralens smutsiga skrud. Europas jordbruk och livsmedelsindustrin riskerar samtidigt tappat konsumentförtroende, om detta skulle lyftas av media.
Europa kan bättre.
Stefan Ljungdahl
