EU vill förenkla jordbrukspolitiken

EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag med syfte att förenkla och effektivisera den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Förslaget rör både regler, kontroller och stödformer – med särskild fokus på småbrukare, ekologiskt lantbruk och krishantering. 

En av förändringarna är att små lantbruk ska undantas vissa kontrollsystem som annars krävs för stöd. Kommissionen bedömer att kostnaden för dessa kontroller överstiger nyttan i småskaliga sammanhang. Tanken med förslaget är att det ska minska pappersarbetet och ge färre kontrollbesök för mindre gårdar.

Höjt schablonstöd 

Schablonstödet till småbrukare föreslås höjas till maximalt 2 500 euro per år. Till skillnad från tidigare ska det även gå att kombinera med miljöstöd. 

Dessutom öppnas möjligheten för medlemsländerna att införa årlig ersättning per djurenhet inom ekologisk produktion – samt per kupa för biodlare.

Nya krisstöd vid extremväder

EU föreslår två nya former av krisstöd som kan utlösas vid naturkatastrofer, torka eller andra extrema väderfenomen. Stödet ska kunna betalas ut snabbt och kräver inte att lantbrukaren uppfyller samtliga grundvillkor i övriga CAP-regler. 

Dessutom får medlemsländerna möjlighet att komplettera med nationell medfinansiering upp till 200 procent, utan att det räknas som otillåtet statligt stöd.

Stöd även vid strängare nationella regler

En ny och viktig punkt för svenska lantbrukare är att det i framtiden blir tillåtet att ge stöd till lantbrukare som påverkas ekonomiskt av att svensk lagstiftning går längre än EU:s minimikrav. 

Det kan handla om till exempel beteskrav, gödselregler eller djurvälfärdsåtgärder. Kommissionen vill att sådana merkostnader ska kunna kompenseras inom CAP:s stödsystem.

Mer utrymme för nationella anpassningar

För att minska byråkratin får medlemsstaterna större frihet att ändra sina CAP-strategier utan att behöva godkännande från EU-kommissionen, förutsatt att det inte rör strategiska mål. 

Årliga rapporteringskrav tas också bort, vilket väntas minska trycket på både myndigheter och lantbrukare. Rapporteringskravet från medlemsländerna infördes för 2023 och genomfördes för första gången förra året, och visade sig vara mer arbetskrävande än väntat och skapa mindre nytta än önskat.

Enklare ansökningar

EU uppmanar medlemsländerna att satsa mer på digitalisering, till exempel genom automatiserad rapportering, förbättrade IT-system och smidigare e-ansökningar. Förenklingar på pappret förutsätter enligt kommissionen ett fungerande tekniskt stöd i praktiken.

Vid sidan av ändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer kommissionen senare i år också att föreslå ytterligare förenklingsåtgärder, även från områden utanför jordbruket, i syfte att minska rapporterings- och kontrollbördan.