Elektroniska öronbrickor på nyfödda kalvar och lamm 2026 – det här gäller

Slakterierna inom Svenska Köttföretagen har enats om att alla nyfödda kalvar och lamm ska märkas med elektroniska öronbrickor från och med den 1 januari 2026. 

Införandet av EID-märkning (elektronisk identitet) år 2026 hos nyfödda kalvar och lamm väcker många frågor bland djurhållare. Jordbruksaktuellt har därför bett Hans Agné, vd på Svenska Köttföretagen, och Håkan Henrikson, vd på Gård & Djurhälsan, att svara gemensamt på några av de vanligaste frågorna kring beslutet.  

Är införandet av elektroniska öronbrickor för kalvar och lamm ett lagkrav eller ett branschbeslut? Vad innebär det praktiskt för landets djurhållare? 

– Det är ett branschbeslut som tagits av Svenska Köttföretagen AB. Alla lamm och kalvar som föds efter den 1 januari 2026 ska märkas med EID. Gäller för alla slakterier inom Svenska Köttföretagen. Det är rimligt att vara försiktig med obligatoriska krav, men just därför är det viktigt att peka på varför detta är ett branschgemensamt initiativ – inte ett enskilt företagsintresse. Det handlar om att möta både marknadens krav och framtidens digitala möjligheter. Slakterierna tillsammans med producentföreningarna har i detta tagit ett tydligt ledarskap, det behövs en samlande kraft för att driva en sådan övergång. 

Kan analoga öronbrickor som redan har beställts inför 2026 fortfarande användas efter årsskiftet? 

– De kan användas i ena örat men i det västra skall det sitta en EID öronmärke.

Ni har sagt att övergången gäller nya djur och att det finns tid för anpassning – men med tanke på att det ändå uppstår frågor om redan beställda märken och andra praktiska detaljer, undrar vi: Är inte tidsramen ändå ganska tajt? 

– Vi tycker att det är en rimlig tidsram. Information har skett via LRF Kötts lunchseminarium vid två tillfällen. Branschföreningar som SNP, Lammproducenterna och Sveriges Fåravelsförbund är positiva och har fått information sedan förra hösten. Vi är medvetna om att vissa redan köpt in brickor för hela nästa år, men för att hela kedjan – från gård till slakt och hela vägen till konsument – ska kunna dra nytta av digital spårbarhet och effektivisering, är det viktigt med en gemensam och tydlig övergångspunkt. Vi uppmanar uppfödarna att tala med sin leverantör av öronbrickor och se om det går att hitta en lösning på problemet. 

Planeras något ekonomiskt stöd eller subventioner för att hjälpa producenter att täcka kostnaderna för omställningen? 

– Nej. Det är inte en stor kostnad för märken och det krävs ingen ytterligare utrustning utöver läsare om man vill ha det. Fördelarna är många även för producenterna. 

Vad motiverar den högre kostnaden för elektroniska öronbrickor jämfört med traditionella? 

– Det är tillverkningskostnaden som är högre eftersom de är läsbara elektroniskt. 

Finns det någon långsiktig ekonomisk fördel för producenterna? 

– Absolut, denna teknik används redan i övriga Europa och systemet kring detta utvecklas hela tiden. Faktum är att det är på gårdsnivå som teknikutvecklingen gått som snabbast och nu kan erbjuda de största fördelarna för uppfödarna som till exempel:  

• Snabb identifiering av enskilda djur  
• Smidig vägning och behandlingsregistrering  
• Automatisk gruppering  
• Övervakning av djurens hälsa och beteende via modern teknik  
• Ersätt pappersdokumentation med digital journalföring 

• Livdjur som är märkta med elektroniska öronmärken kan även ses som mer attraktiva av köparen

– Spårbarheten är just ett område som vi tror kommer erbjuda möjligheter i framtiden. Precis som med AI så ser vi idag inte alla möjliga användningsområden, men utvecklingen går snabbt. 

Kommer slakterier att neka att ta emot djur som är märkta med analoga brickor efter den 1 januari 2026? 

–Vi vill vara tydliga på att det är viktigt att branschen får en snabb och samordnad övergång.På djur som är födda efter detta datum, inte på äldre djur. Om vi inte lyckas genomföra denna förändring på ett samlat sätt kommer vi hantera dubbla system och det kommer leda till ökade hanteringskostnader och sämre möjligheter att dra nytta av tekniken. Vi råder uppfödarna ha en dialog med sitt slakteri. 

Om djur märks med analoga brickor i början av 2026 – får de ändå skickas till slakt under året? 

– Ja, de kan användas som komplettering till det elektroniska öronmärket. Kravet på märkning är att djuren ska ha ett elektroniskt märke i ena örat, och ett vanligt i det andra.  

Hur påverkas mindre producenter av kravet på elektroniska brickor? 

– De påverkas genom att de från och med 2026 märker sina djur med en EID-öronbricka i ena örat och i andra örat med en vanlig visuell öronbricka. 35 procent av lammen har redan det och cirka 15–20 procent av köttdjuren. De mindre producenterna kommer upptäcka att EID-brickan sitter kvar mycket bättre och sparar jobb på det. Det går att läsa numret på brickor utan läsare. 

Finns det risk att ökade kostnader slår hårdare mot dem jämfört med större verksamheter? 

– Merkostnaden är knappt 20 kronor per djur enligt de uppgifter vi fått. Med EID tappas i princip inga brickor. En hel del djur är redan märkta med EID. 

Hur planerar Svenska Köttföretagen att informera och stötta berörda producenter i övergången? 

– Med fortlöpande kommunikation under tiden fram till införande. Vi råder även uppfödarna att tala med sitt slakteri eller sin rådgivare. 

Vilken ny utrustning kan bli nödvändig för att kunna använda de nya brickorna (exempelvis tång, avläsare etcetera) och vad innebär det kostnadsmässigt för en genomsnittlig gård? 

– Avläsare finns i olika varianter och prislägen från någon tusenlapp, men märkena går även att läsa visuellt så det finns inga krav på att du måste använda läsare. 

Artikeln har uppdaterats den 4 juni 2025. En formulering i texten har ändrats för att förtydliga innehållet.