"Kontrollen behöver vara likvärdig över hela landet"

Två kontrollmyndigheter i stället för 270, sänkta kontrollavgifter och enklare regler att följa. Det är bara några av förslagen på hur kontrollen i livsmedelskedjan kan bli bättre.

Idag (onsdagen den 4 juni) lämnade Magnus Oscarsson (KD) över utredningen om kontroll i livsmedelskedjan till landsbygdsminister Peter Kullgren.

– Kontrollen behöver vara likvärdig i hela landet för att ge företagen likvärdiga konkurrensvillkor. Kontrollen behöver också vara verkningsfull och effektiv för att nå målen med kontroll, med minsta möjliga kostnad för samhälle och företag, sade ministern under pressträffen.

Enligt Magnus har syftet med utredningen varit att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan och skapa en mer effektiv kontrollstruktur som säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor och förenklar för företagen. Uppdraget utgör en del av regeringens förenklingspolitik och är en viktig del av Livsmedelsstrategin 2.0. Och i utredningen presenterar man en hel del förenklingar av kontrollen mot hur den ser ut idag.

– Det finns flera utmaningar med hur Sveriges kontrollorganisation ser ut idag. Bland annat handlar det om sårbarhet, likvärdighet i kontrollen och förmågan att hantera förändringar i vår omvärld, sade Magnus.

Komplex och oeffektiv

Den nuvarande kontrollen har sin grund i 1951 års livsmedelsstadgar. Magnus konstaterade att mycket har hänt sedan dess inom exempelvis global handel, teknikutveckling och ur hållbarhetsperspektiv, vilket gör att kontrollen behöver anpassas mer efter dagens förutsättningar. Idag finns totalt 270 kontrollmyndigheter på lokal, regional och nationell nivå avseende livsmedel, foder, animaliska produkter och djurskydd vid slakt. Det gör att hela kontrollorganisationen blir väldigt komplex.

Enligt utredningen så innebär dagens kontrollsystem att många av myndigheterna är små och sårbara och att de bland annat har problem med bemanning och att få tag i rätt specialkompetens inom särskilt krävande lagstiftningsområden. Kontrollkedjan brister i effektivitet och robusthet och medför att exempelvis den offentliga kontrollen av samma typ av livsmedel riskerar att bedömas olika över landet. Det finns inte heller ett heltäckande system för revision. Det är något som utredarna vill ändra på.

– Med våra förslag kommer Sverige gå från att ha totalt 270 kontrollmyndigheter till två, avseende livsmedel, foder och ATP. Och när det gäller slakt och transport till slakt kommer det vara Livsmedelsverket och länsstyrelsen som är kontrollmyndigheter, sade Magnus.

Myndigheterna ska i sin tur finnas representerade i varje län.

– Vi menar att de förslag vi lämnar kommer ge förutsättning för en effektiv och likvärdig kontroll i hela Sverige. Vi lämnar förlag på nya regler om samordning och samverkan för att göra den offentliga kontrollen mer effektiv och förenkla för företagen. Men vi lämnar också förslag om dialog mellan myndigheter och företag i syfte att öka förståelsen för olika branscher och för att förenkla.

Sänkta kontrollavgifter

Enligt Magnus föreslår man även i utredningen att en del kontrollavgifter ska sänkas och andra slopas helt för att stärka konkurrenskraften.

 – Totalt sett så lämnar vi förslag på sänkta avgifter på 58 miljoner kronor.

I utredningen föreslår man även att djurägarens ställning behöver stärkas.

”Att djurägaren inte rättsligt kan påverka de beslut som rör djuren medför en begränsning som kan påverka djurägarens ekonomiska situation på ett negativt sätt. Vi bedömer därför att djurägarens ställning måste stärkas. Vårt förslag är att regeringen uppdrar åt Livsmedelsverket att redovisa förslag på åtgärder som stärker djurägarens ställning.”

Peter Kullgren avslutade pressträffen med att säga att han egentligen inte får kommentera utredningen än. Men han verkade ändå nöjd med utfallet:

– Samtidigt vill jag framhålla att det är ett mycket välkommet betänkande som innehåller många intressanta och välbehövliga förslag, sade han.