Stor kartläggning av åkerbönans genetik

Ny kunskap om genetiska egenskaper hos åkerböna kan leda till nya sorter bättre anpassade till nordliga odlingsförhållanden.

Förädling av nya sorter av åkerböna kan öka odlingen av proteingrödor i Sverige. Hanna Ohm, doktorand vid institutionen för växtförädling vid SLU har i sitt doktorsarbete undersökt 220 sorter av åkerbönor från hela världen och kartlagt genetiken bakom avkastning, frökvalitet och anpassning till odling på nordligare breddgrader.

Åkerbönan har en stor potential för ökad odling i ett mer hållbart framtida jordbruk. Den är effektiv vad gäller kvävefixering, vilket minskar behovet av mineralgödsel och dess proteinrika frön har högt näringsvärde för både människor och lantbrukets djur.

– Om vi odlade mer åkerböna i Sverige skulle vi också kunna minska vårt beroende av importerad soja och öka mångfalden i våra odlingssystem, säger Hannah Ohm, i ett pressmeddelande.

Men för att grödan ska prestera väl i Norden med den korta växtsäsongen, krävs förädling med särskilt fokus på tidig blomning och mognad. Och genom sitt doktorsarbete ger Hanna en god bild av den stora variation som finns bland åkerbönorna och som kan användas i förädlingsarbetet. Efter att hon odlat 220 sorter från hela världen under två säsonger, kunde hon visa på betydande skillnader i sortmaterialet när det kommer till blomningstid, planthöjd, avkastning och fröets näringsinnehåll. Ärftligheten för de flesta egenskaperna visade sig även vara hög, vilket är positivt för växtförädlare.

Hon upptäckte också att en hög skörd inte var direkt kopplad till ett lägre proteininehåll, vilket ofta är fallet med andra grödor. Det tyder på möjligheten att kombinera hög avkastning med hög näringskvalitet i framtida sorter. 

Hanna identifierade även tio viktiga agronomiska egenskaper i arvsmassan, som gör det möjligt att hitta de mest lovande växterna i ett förädlingsmaterial. Genetiska pusselbitar som kan användas för att få fram högre skördar och bättre anpassning till nordliga förhållanden. Eftersom Sverige sträcker sig över flera klimatzoner, behövs dessutom sorter som är anpassade efter olika regioners dagslängd och växtsäsong.

Hanna undersökte även hur åkerbönans frön utvecklas och lagrar in protein, stärkelse och olja. Och den kunskapen om vilka gener som är inblandade i fröets utveckling är ett viktigt bidrag till grundforskningen som i förlängningen kan användas för att förädla fram sorter med förbättrat näringsinnehåll.

– Jag hoppas verkligen att växtförädlingen kommer att dra nytta av den kunskap och de genetiska resurser och verktyg som har tagits fram i mitt doktorsarbete, och att avhandlingen därmed bidrar till ett mer hållbart framtida jordbruk med fler växtbaserade proteinkällor, avslutar Hannah Ohm.