”Kul att få veta hur vår mat produceras”

För att öka kunskapen om lantbruk och vilka framtidsutsikter som finns inom branschen valde LRF Enköping tillsammans med Enköpings kommun att bjuda åttondeklassare till Tjulsta Gård.

Det var fullt på gårdsplanen när åttondeklassare från Enköping bjöds in till Tjulsta gård. Bakom dagen stor LRF Enköping och Enköpings kommun, och syftet vara att öka kunskapen om lantbruk och visa vilka framtidsvägar som finns inom branschen. Under besöket fick eleverna besöka olika stationer, där växtodling var en av dem. Foto: Isabella Odmark

Det är en solig och blåsig dag som bussen med ett 30-tal åttondeklassare, lärare och studie- och yrkesvägledare från S:t Iliansskolan svänger in på gårdsplanen på Tjulsta Gård, i Enköping. Dagen är en del av den nationella landsbygdsveckan, och det är kompetensförsörjning som är i fokus.

– Det saknas folk som är intresserade och som vill jobba inom de gröna näringarna. Vi vill hjälpa skolorna att bli bättre på att profilera de här yrkena, säger Peter Johansson från LRF kommunavdelning i Enköping, som arrangerat dagen tillsammans med kommunen.

Målet med dagen är att visa upp vad ett lantbruk är och vad man kan jobba med inom de gröna näringarna.

– De här eleverna ska välja utbildning på gymnasiet, så därför valde vi att bjuda in dem. Egentligen ska man väl börja implementera den här miljön i lite yngre åldrar. Det gäller inte bara för lantbruket, utan vi måste bli bättre på att profilera de yrkeskategorierna som det saknas folk i. Högskolekompetens är inte allt, säger Peter.

– Man måste ut och känna och gräva, bli skitig om fingrarna, för att veta om det är rätt tid att göra saker. Det är en känsla man skaffar sig. Allt är inte bara teknik, händerna är ett av de viktigaste verktygen vi har, säger Oskar Karlsson som driver Tjulsta Gård där besöket hölls och som berättade om växtodlingen på gården.

”Jätteviktigt med föryngring”

Gården de besöker är Tjulsta Gård, som drivs av Oskar Karlsson. På gården har man många ben att stå på; växtodling, nötköttsproduktion, uppfödning av KRAV-grisar och skogsbruk. Oskar är tredje generationen på gården, och tog över 2015.

Hur kommer det sig att du ställer upp och tar emot ett sådant här besök?

– Jag tycker det är jätteviktigt med föryngring, och vi behöver locka in så många som möjligt. Det är självklart att man ställer upp, och jag blir väldigt hedrad att de tycker man är lämpad för det, säger Oskar.

Under besöket på gården har man tre stationer som eleverna får besöka – maskiner, växtodling och djur. På maskinstationen står gårdens maskinpark uppställd och Raymond Jansson, som jobbar på gården, berättar om de olika maskinerna och redskapen, och vad de används till. De går även djupare in på tekniken, och pratar bland annat om GPS:er och kamerastyrning, och avslutar med att prata skogsbruk.

På djurstationen berättar Samuel Karlsson, ansvarig för korna, och Lina Loberg, ansvarig för grisarna, mer om hur arbetet med både grisarna och korna går till.

– Vi berättar om KRAV-grisar, att de får gå ut och beta och böka, men berättar även om konventionella grisar. Hur lång tid det tar att föda upp grisarna och att det finns olika samarbetsformer; att en del har bara slaktgrisar, en del smågrisar och en del helintegrerat, tillägger Oskar.

Sista stationen är växtodling, som Oskar själv har hand om. Han berättar om vad de odlar på gården, om växtföljder och vad som är viktigt att tänka på där. Man visar även upp olika spannmål och vad för produkter man kan hitta i mataffären som är gjorda av dessa.

Vad hoppas du att ungdomarna tar med sig härifrån?

– Att det här är ett framtidsyrke och att det är skitroligt. Förhoppningsvis fångar vi några extra på kroken, som vill söka lantbruk. Men de måste vilja det, och man måste bygga på att det ska vara roligt.

– Det finns alltid en bonde bakom det man köper i affären, och det finns en koppling mellan det ni ser på åkern och det ni köper i affären, sa Robert Ihrsén, från LRF:s kommunavdelning som visade upp olika grödor och vilka produkter som tillverkas av dessa.

”Är en pilot”

Med på bussen är även Sara Collin som är näringslivsutvecklare landsbygd och besöksnäring på Enköpings kommun.

– I år är första året som Enköping är med på Landsbygdsveckan, och då tänkte jag att vi behöver skapa ett lokalt program. Så jag kontaktade LRF, och frågade vad de skulle vilja göra för aktivitet. Så temat för dagen kommer från dem, men det passar oss väldigt bra. Vi som kommun har som uppgift att jobba med kompetensförsörjning och stärka företagens möjlighet att hitta kompetens. Både att attrahera folk hit, men också att jobba med utbildnings- och utvecklingsfrågor, säger Sara och tillägger:

– Det här är en pilot och vi tänker att vi kanske kan jobba vidare med liknande aktiviteter löpande om alla aktörer vill.

Vad hoppas du att ni som kommun får ut av en sådan här aktivitet?

– Dels att vi lyfter den här frågan. Landsbygden är otroligt viktig för oss, både på kommunen och för dem som verkar här ute. Men också att vi kan hjälpa till att skapa intresse och utveckling. Så det är jätteroligt att det är så mycket intresserade elever.

LRF:s kommunavdelning i Enköping är på plats och svarar på elevernas frågor. Från vänster Erik Lundin, Robert Ihrsén, Peter Johansson, Anna Bodin, Erica Eriksson och Krister Andersson. Saknas gör Mats Engqvist.

Omvärldsupplysning

Från skolan har studie- och yrkesvägledare Thomas Ernlund följt med.

– Vi fick förfrågan om att delta med ett antal elever, och det ville vi!

Han berättar att det var frivilligt för eleverna att anmäla sig och följa med på besöket.

– Det var många som var intresserade av det. Det är elever motsvarande en klass som följt med, men de är från alla våra fem åttor.

Hur kommer det sig att ni nappade på inbjudan?

– Det är jätteviktigt för eleverna att få se hur det fungerar. Elever kan ha väldigt dålig kunskap om var maten kommer ifrån. Sen är jag utpräglad stadsmänniska, så jag tar alla chanser att komma ut. Man behöver omvärldsupplysning som studie- och yrkesvägledare.

Han hoppas att dagen ger honom kunskap som kan hjälpa honom att ännu bättre vägleda elever som är intresserade av lantbruksutbildningar.

– När man sett det själv så har man lite mer koll på hur det ser ut och hur det fungerar, och då blir det lättare att förmedla vad man kan jobba med.

Han säger dock att intresset att plugga vidare inom lantbruk inte är jättestort på just deras skola.

– I höstas var det en av 125 som sökte en skogsbruksutbildning. Det går lite i vågor, men det är inte någon jättestor grupp. Men det finns ju ett intresse, det ser vi ju här idag.

Hur upplever du kunskapen om lantbruksutbildningar hos studie- och yrkesvägledare?

– Jag vet inte om jag har någon uppfattning om det, men jag tror det finns utrymme att öka den kunskapen.

Det är ett 30-tal elever som valt att följa med till Tjulsta gård. Två av dessa är Ellen Stjernelund och Néalan Lindblom, som båda tyckte att djuren var mest intressanta.

Kul att se

Två elever som valt att följa med är Ellen Stjernelund och Néalan Lindblom.

– Det är kul att få veta hur vår mat produceras här i Sverige, och att se vart allt kommer från början, säger Ellen.

– Det var väldigt intressant att få veta hur de gör på ett lantbruk, tillägger Néalan.

Är det något speciellt som varit intressant idag?

– Grisarna och kossorna var mest intressant. Hur allt går till med dem, och hur de kollar att de mår bra, säger Néalan.

– Jag tycker det var intressant med djuren, och att se saker som man kanske inte var beredd på kommer från gårdar. Som typ att man gör öl från korn. Det var också coolt att se hur mycket större allt är när man står bredvid, som traktorer, höbalar och sådant, svarar Ellen.

På frågan om de kan tänka sig att plugga eller jobba inom lantbruk svarar Ellen säger att hon inte tror hon kommer göra det, medan Néalan säger att han skulle kunna tänka sig det.

– Men helst vill man ha en gård med några djur!