Fältförsöken viktiga ur beredskapssynpunkt

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har de svenska anslagen till beredskap tredubblats. Men bilden av hur Sveriges livsmedelsproduktion ska fungera vid kris är trots ökade resurser inte helt tydlig. Där spelar praktiska fältförsöken en viktig roll.

– I en krissituation behöver vi bli kreativa och jobba med det vi har. Men när resurserna inte längre är tillgängliga, måste vi arbeta smart - och då krävs forskning och oberoende försök som visar hur vi gör det bäst, säger Ulrika Dyrlund Martinsson, försöksledare vid Hushållningssällskapet Sverigeförsöken i ett pressmeddelande.

Sveriges produktion av livsmedel som socker, spannmål, morötter, potatis och mejeriprodukter är idag tillräcklig för att möta en stor del av det inhemska behovet. Däremot finns det fortfarande osäkerheter kring hur vi ska odla och skörda när samhället sätts på prov, menar Hushållningssällskapet.

Mer praktiska fältförsök 

Maskiner kan stå stilla, logistiken kan kollapsa, och insatsvaror kan saknas. Trots att det görs ökade satsningar på livsmedelsberedskap går mycket av forskningsfinansieringen till strategier eller teorier, medan få projekt riktar sig mot praktiska lösningar. Fältförsök, gårdsnära studier och konkret kunskap om vad som fungerar i verkligheten under press får ofta stå tillbaka i finansieringsprioriteringarna.

Hushållningssällskapet betonar vikten av att genomföra praktiska, fältnära försök och forskning för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.

– Alla vet att vatten är viktigt för att grödor ska växa. Men genom tillämpad forskning och oberoende fältförsök kan vi ta reda på när det gör störst nytta. Det är den typen av kunskap som avgör om vi lyckas i en kris, säger Ulrika Dyrlund Martinsson och tillägger:

– När desinformation är ett hot, måste livsmedelsproducenter kunna lita på sin kunskapskälla. Här har vi en viktig roll – vi står för hela kedjan: från forskningsfältet till den som ska använda kunskapen i praktiken.