Låga spannmålspriser gör att växtodlare behöver se över sina strategier

Lågt spannmålspris och höga priser på mineralgödsel skapar utmaningar för svenska växtodlare. Det visar Hushållningssällskapets Fältrapport nummer 3.

Låga spannmålspriser gör att många växtodlare behöver tänka ett extra varv över sina insatser. Foto: Carolina Wahlberg

Enligt rapporten är det många odlare som nu behöver fundera över sina strategier och grödornas potential.

– Ska man köra den sista svampbehandlingen? Ska man ge kompletteringsgiva av kväve? Ser spannmålen ut att ha en potential att avkasta mer än åtta ton per hektar tenderar man att satsa på grödan, men lantbrukarna tänker ett extra varv innan de bestämmer om man ska göra de sista insatserna eller inte, säger Sofie Pålsson, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Halland, i ett pressmeddelande.

Att inte satsa på sina grödor kan dock vara negativt, och det vet landets odlare då de enligt Fältrapporten satsar fullt ut på sina grödor trots de låga spannmålspriserna. Man väljer dock att spara in på annat.

– Lantbrukarna väljer att satsa på sin växtodling och gör de insatser som krävs. Däremot är man försiktigare med maskininvesteringar. Drar man ner på insatserna blir resultatet förmodligen ännu sämre, säger Svante Andersson, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Västra i Skara.

Köpa eller vänta

Ett högt pris på mineralgödsel skapar ytterligare utmaningar för växtodlarna.

– Lantbrukarna funderar på när de ska köpa gödsel. Priset på mineralgödsel har inte sjunkit som förväntat och lantbrukarna funderar på om de ska köpa nu eller om det är bättre att vänta, säger Henrik Bergman, växtodlingsrådgivare på HS Konsult i Bollnäs.

Nya banor

Enligt Hushållningssällskapet gör det låga spannmålspriset att en del växtodlare börjar överväga andra driftsinriktningar.

– Kött- och mjölkproduktion går bra och en del växtodlare börjar fundera på animalieproduktion. De ekologiska spannmålsodlarna funderar i högre grad på att börja med animalieproduktion alternativt utöka den animalieproduktion de har och på så sätt dra ner sin spannmålsareal och utöka vallarealen, säger Martin Niklasson, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Västra.

Däremot ser läget i fält bra ut, med friska grödor som ser ut att ha fin potential och fina vallskördar med hög kvalitet. Hönshirs skapar dock utmaningar för lantbrukare i Västra Götaland.

Läs hela rapporten här.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 23 juni 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Öppna dörren för framtiden

Krönika: Medelåldern på svenska bönder är hög. Nästan 40 procent av jordbruksföretagarna är över 65 år enligt siffror från SCB. Andelen äldre företagare ökar medan det totala antalet företagare minskar. Just här i norra Sverige blir det så tydligt när en bonde försvinner från en by för helt plötsligt kan det börja bli många mil mellan gårdarna. Antalet betande mular sjunker och vi står mer ensamma än någonsin, på flera sätt. Husen på gårdarna är lågt värderade, man väljer att bara stänga ladugårdsdörren när skulderna är betalda, bo kvar (eller ha kvar som ett sommarställe) och marken läggs i träda och putsas varje år. Den jordbrukspolitik som drivit den utveckling vi sett sista halvseklet, är en stor del av vad som står i vägen för framtidens möjligheter till en svensk livsmedelsproduktion.

 

Kommentera