En ny oljegröda för norra Sverige

Just nu pågår ett stort förädlingsprojekt för att ta fram en ny oljeväxt för norra Sverige. Och nu kikar flera aktörer tillsammans på hur man kan göra odling av fältkrassing lönsam för hela värdekedjan. 

På Lönnstorps Fältstation utanför Alnarp arbetar SLU med ett förädlingsprojekt för att utveckla fältkrassing, en från början inhemsk svensk oljeväxt, till en kommersiellt gångbar gröda som passar att odla i norra Sverige.  Cecilia Hammenhag, forskare i genetik och växtförädling på Institutionen för växtförädling på SLU Alnarp, leder förädlingsarbetet på fältstationen, med målet att utveckla fältkrassing som en alternativ gröda för norra Sverige. 

– Eftersom rapsen fungerar här, så är det kanske bättre att använda marken här till livsmedelsproduktionen, men lite mer norrut måste vi kanske se över lite andra möjligheter och då skulle fältkrassing kunna vara ett bra alternativ, säger hon. 

Enligt Cecilia är fältkrassing speciellt på det viset att oljan man får ut inte lämpar sig för livsmedel utan mer till industriellt bruk. Men däremot blir det precis som med rapsen en presskaka över när man pressar ut oljan, och den skulle kunna användas både till foder och livsmedel på sikt. Men dit har forskarna inte riktigt kommit än. 

– Fältkrassing har precis som rapsen hade innan 70-talet ett ämne som heter glukosinolater som hamnar i presskakan. Och det är ett ämne som man inte vill ge till enkelmagade djur eller fjäderfän. Men det funkar till nötkreatur. Och egentligen är det inget som hindrar att man använder proteinet till humankonsumtion, för glukosinolaterna försvinner när man extraherar ut proteinerna, men där finns ett annat regelverk som man behöver beta igenom innan man kan använda en helt ny råvara för humankonsumtion. 

Flera samarbetspartners

Enligt Cecilia behöver det finnas en avsättning för både oljan och presskakan för att det ska finnas lönsamhet i kalkylen, så den måste forskarna hitta tillsammans med de andra aktörerna som ingår i projektet för att det ska fun­gera att använda fältkrassing rent kommersiellt.

– Vi är flera stycken i det här samverkansprojektet som tittar på det här. Det är SLU, som hanterar mycket kring växtförädlingen av grödan, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, Preem, Skeby Gårdar, Lunds universitet och RISE. Så vi är ganska många partners i det här projektet och alla har ju sin del. När det ­gäller presskakan så gör vi en djupare karaktärisering på den för att visa vad den innehåller och vad den kan användas till. Vi vet redan sedan tidigare att det är ett proteininnehåll på cirka 20 procent och att aminosyrasammansättningen är i det närmaste optimal för användning i foder.

Parallellt på SLU har man även utvecklat metoder för att använda sig av genredigering eller CRISPR. Det är en metod där man kan gå in väldigt exakt och ändra i gener och det skulle kunna vara en väg framåt här, att man ändrar transporten av glukosinolat in i fröt, så att man inte har det i fröt men behåller det i resten av växten. Glukosinolat är ett skydd för växten mot insektsangrepp så man vill helst ha kvar det i bladen. 

Insådd av korn

I fältförsök har man testat sig fram med olika insådd av vårkorn som man sett ­fungerar bra mot ogräs. 

– Fältkrassing är känslig för herbicider. Den kräver en lite mer sofistikerad behandling och så som vi har jobbat med den hittils så har vi sått den tillsammans med vårkorn och då sett att det har en positiv effekt för hur mycket ogräs det blir. Det funkar i regel rätt bra om man får till sådden. 

Hur är det att få ­följa en växt över så här lång tid under ett förädlingsarbete?

– Det är ett väldigt unikt projekt på så sätt att man inte domesticerar grödor var och varannan dag. Man brukar säga att den senaste grödan vi domesticerade var sockerbetan och det var på Napoleons tid. Så det är ju väldigt speciellt att följa den här processen i realtid ur forskningsperspektiv och att vi med de aktörerna som finns i näringskedjan även kan ge input kring vad den här växten behöver ha för egenskaper för att det ska vara intressant och lönsamt. Och det är ju väldigt speciellt för det är något som man inte fått vara med och påverka tidigare eftersom de flesta grödorna domesticerades för 10 000 år sedan, säger Cecilia. 

Redan nu odlas fältkrassing på försök även i Västerbotten, Jämtland och Östergötland. Och tanken är att man även ska börja odla grödan på försök på Gotland, i Västergötland och i Uppland. Då kommer man även få fram större volymer att göra tester med.