Fredsskada och krigströtthet är en giftig cocktail
Israel förefaller mycket beslutsamma. De ska en gång för alla få stopp på angreppen från grannländerna av Iranstödda grupper. När detta skrivs har USA just bombat anläggningar i Iran. De vise tvistar om ifall det gjort Världen säkrare eller mer osäker. Marknaderna skakar fortsatt av sig oron, som om inget större problem finns. Det är oroande.
Svenskarna är efter mer än 200 år av fred ett fredsskadat folk. Så har ointresset för bland annat försvar, energiförsörjning och livsmedelsförsörjning länge förklarats.
Efter Rysslands försök till fullskalig invasion av Ukraina har intresset för dessa eftersatta, livsviktiga områden ökat, men det går fortsatt väldigt långsamt och folkets stöd för att lägga resurser på totalförsvarsområden är inte övertygande.
Israels extremt kraftfulla svar på terrororganisationen Hamas (som styr i Gaza) massaker på civila i Israel sjunde oktober 2023, har setts som en regional konflikt med liten spridningsrisk. Men när nu Israel gått till kraftfull motattack mot Iran och USA i egen regi bombat strategiska anläggningar i Iran, är oron stor för större påverkan på energipriser och terrorattentat även utanför Mellanöstern.
Marknadens aktörer tycks dock fortsatt ta oron med en klackspark. Aktiemarknaderna är i princip oförändrade trots Trumps tullkrig, eskalerande konflikter i Mellanöstern och intensivt krig i Ukraina. Priserna för livsmedel har inte stigit och oljepriset har ”bara” gått upp med cirka tio procent.
Det finns skäl till försiktighet. Finansmarknadernas lugn kan vara bedrägligt. Det finns en gräns för hur många dåliga nyheter folk kan skaka av sig. Krigsekonomier kännetecknas vanligtvis av hög inflation och höga räntor. Nu ser vi snarare motsatsen. Kan det bestå nu när även Europa återigen kör sedelpressarna på full gas. Denna gång för att finansiera upprustning.
Med krig på flera fronter i Europas närområde är det väldigt motiverat att rusta försvar och totalförsvaret, inklusive jordbruket och drivmedelsförsörjningen. Det går alldeles för långsamt och finansieras för populistiskt, med lån.
Som individer är vi i sammanhanget små, men vi kan alla bidra och riskminimera genom att till exempel öka våra lager av förnödenheter, hålla essentiella reservdelar i lager och medan det är ”lätt”, sköta om våra marker, maskiner och produktionsbyggnader på bästa sätt.
Hoppas på det bästa, förbered dig för det värsta.
Trots denna mörka ledartext tror jag på och vill jag önska dig en riktigt ljus och skön sommar!
Vi ses på ja.se hela sommaren och i tryckt form återigen i augusti. Du får väl vårt nyhetsbrev i din e-post?
www.ja.se/nyhetsbrev
Stefan Ljungdahl
