Lantmännen spår 5,5 miljoner ton spannmål

Lantmännen väntar sig att årets skörd landar på 5,5 miljoner ton, vilket ligger i nivå med tioårssnittet. Det finns en del lokala och regionala variationer men generellt ser grödorna ut att vara i gott skick just nu.

Artikeln har uppdaterats

Enligt Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen står vi nu inför ytterligare ett viktigt skördeår för svenska lantbrukare, svensk livsmedelsproduktion och landets beredskap. Han säger att man nu i början av juli ser ut att gå mot en god skörd i nivå med eller strax över tioårsgenomsnittet. Men att man gärna sätt större volymer för växtodlingsföretagens lönsamhet.

– Det är ju en genomsnittlig skörd och jag tycker att folk över lag verkar förhoppningsfulla. Det är ju bättre än i fjol och betydligt bättre än vad det var för två år sedan. Sen är det ju så att genomsnittsskörden nu är lite tyngd av de här skördarna som vi hade 2018 och 2023. Hade vi haft den här prognosen 2022 eller 2017 så hade vi tyckt att det här var en ganska dålig skörd. Så den är helt okej men det är inte en superskörd, säger Per till Jordbruksaktuellt. 

Förra året etablerades rekordstora arealer av höstsådda grödor och efter den milda vintern var förutsättningarna goda i stora delar av landet. Endast en mindre andel höstraps och höstsäd drabbades av köldskador under vintervilan. Dock har den låga nederbördsmängden under vintern gjort grödorna mer beroende av regn under våren och försommaren. Däremot gjorde bristen på nederbörd att fälten torkade upp snabbt och att vårbruket kom i gång rekordtidigt. Därefter har tillväxten varierat beroende på temperatur och nederbördsmängd. Även vallens ser bra ut. Den första vallskörden är nu genomförd i hela landet och i stora delar är man inne på andra skörden.

– Det återstår fortfarande en betydande del av säsongen, och det slutliga utfallet påverkas som alltid av väderförhållandena fram till och under skörd, avslutar Per Germundsson.

Dåliga skördar och orolig omvärld

Lönsamheten för svenska växtodlare har dels påverkats mycket negativt av de två senaste årens dåliga skördar, dels av att marginalerna utmanats av både höga priser på insatsvaror och vikande världsmarknadspris på spannmål. Och Lantmännen skriver att ”utmaningarna med att parera en orolig omvärld och föränderligt klimat är kännbara.” De uppskattar att årets kalkyler blir de sämsta på fem år och påpekar att det är av yttersta vikt att det blir en god skörd med bra kvalitet.

– Insatspriserna är höga och spannmålspriserna har gått ner och för lantbruksföretagen handlar det ju om att få ihop storleken på skörden och få värde för det man säljer. Och även om det kan vara svårt att påverka priset, så är ju en bra skörd i alla fall en fast punkt i tillvaron, säger Per.

Men en hög skörd behöver ju inte alltid innebära ett bra pris heller? Om det finns för mycket att tillgå på marknaden kan det väl snarare påverka lönsamheten negativt?

– Vi känner ju att prisbilden är pressad och ser man på prognoserna nu globalt så är det inget i nuläget som tyder på att det kommer ändras. Konsumtionen behöver öka, eller produktionen minska för att priserna ska vända uppåt.

Har du något tips till lantbrukarna vad man kan göra i den här situationen?  Det har ändå varit en lång period nu med lägre priser.

– Det är svårt att komma med något nu. Men jag tror att man ska jobba med sin försäljningsstrategi. En vanlig strategi har ju varit att man ska vänta och se. Men om det då blir sämre, kan man inte göra någonting. Jag tror man ska titta mer på när man har sina kostnader i sin produktion och planera efter inköp av gödning och andra insatsvaror.

Vad gör ni från Lantmännens håll för att stötta lantbrukarna genom det här?

– Vi tittar på tre olika delar. Dels tittar vi på våra kostnader och se över om vi har rätt kapaciteter. Sen försöker vi dela vår bild av marknaden med lantbrukarna och berätta vad vi ser och vad vi tror. Sen investerar vi ju i ny exportkapacitet för att skapa bättre vägar ut på export. Men vi investerar också i industri med förbrukning, nu senast i ärtfabriken i Lidköping.

Ökad export ger stärkt beredskap

Enligt Lantmännen finns goda möjligheter för tillväxt inom svenskt lantbruk, med stora obrukade arealer, tillgång till rent vatten, hög standard för djurhållning och skickliga lantbrukare. Även bland de svenska lantbrukarna finns viljan att investera för framtiden och för tillväxt om rätt förutsättningar ges för att kunna satsa på sina verksamheter.

– Lantmännen arbetar för en ökad livsmedelsproduktion, både för inhemsk konsumtion och export. Ökad svensk livsmedelsexport har flera fördelar. Förutom att skapa tillväxt och ökad lönsamhet i lantbruket, är det även det mest kostnadseffektiva sättet att stärka svensk beredskapskapacitet. Om en kris skulle uppstå kan exportströmmarna riktas om till inhemsk konsumtion, säger Magnus Kagevik, vd & koncernchef Lantmännen i ett pressmeddelande.

Lantmännen står även bakom den nya nationella livsmedelsstrategins strategiska ambitioner och i synnerhet analysen kring att det nuvarande handelsunderskottet i sektorn behöver minska. Ett underskott som idag uppskattas till cirka 80 miljarder kronor.