Storsatsning på gris på Söderslätt

Vad händer om man sätter samman en klok investerare, ett vandrande excelark och en entusiastisk grisnörd? Resultatet kan bli som på Stora Markie på Söderslätt; en nysatsning på 1 500 helintegrerade suggor. I början av sommaren intog de första grisarna de nya stallarna på Södervången.

Haquin Stiernblad är tolfte generationen på Stora Markie. Godset omfattar cirka 900 hektar, varav 830 hektar traditionell växtodling. Med generation nummer 13 på väg in började man hösten 2020 fundera på verksamhetens framtid.

– Vi har ganska låg förräntning och dåligt kassaflöde i lantbruket. Via diskussioner i styrelsen kom idén om grisar upp. Då sa jag nej, berättar Haquin i mötesrummet på gårdskontoret.

Men någon form av frö hade ändå såtts. Kalkyler upprättades och Stora Markie tog kontakt med grisföretagaren Mattias Espert som bor i närheten. Snart stod det klart att det klickade mellan Haquin, Mattias och Stora Markies driftsledare Patrik Viktorsson, och att de ville satsa på ett gemensamt projekt; grisuppfödning med 1 500 suggor helintegrerat.

Arkeologiska komplikationer

Arbetet med miljökonsekvensbeskrivning påbörjades i maj 2021 och under hösten samma år hölls samråd med kommun, länsstyrelse och grannar med endast en enda invändning. Miljötillståndet blev klart i september 2022 och projekteringen, som varit på paus sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022, togs då upp på allvar igen.

Men miljötillståndet var villkorat med att det skulle göras en arkeologisk undersökning på platsen där anläggningen var tänkt att placeras. Efter en första omgång av utgrävningar som kostade nästan 400 000 kronor konstaterades att arkeologerna ville göra ytterligare undersökningar. Slutnotan – som skulle betalas av Stora Markie – gick inte att få någon mer specifik prognos på än att ”tre miljoner nog inte räcker”. Dessutom drog ärendet ut på tiden. Då beslutade sig trion för att förlägga anläggningen cirka 350 meter längre ner på åkern istället, och kom på så vis undan fortsatta arkeologiska undersökningar. Nackdelen blev att avståndet mellan tork och foderberedning blev större. 

Riskrädda banker

En förutsättning för att kunna göra en investering i 200-miljonersklassen är givetvis att banken är med på tåget.

Trion menar att finansiering generellt är den största faktorn bakom att det inte investeras mer i svensk grisuppfödning och Mattias uttrycker besvikelse över att frågan inte tas upp i någon vidare utsträckning i Livsmedelsstrategi 2.0.

– Ordet risk ger kalla kårar längs ryggraden hos banken. De måste acceptera lite mindre säkerheter. I och med att det är så pass låg lönsamhet i lantbruket är det ju ingen som klarar av att bygga en sådan här anläggning om bankerna fortsätter kräva så höga säkerheter som de gör i dag. Finansiering är ett aber när det kommer till att utveckla lantbruket, säger Haquin.

För Södervångens del möjliggjordes lån av att Stora Markie utgör säkerhet samt att Patrik, som beskrivs av sina kompanjoner som ett vandrande excelark, försåg banken med ett mycket gediget underlag.

Total entreprenad

Arbete med markberedning, vägar, dagvatten etcetera har Stora Markie själva lett. Processen därefter har Gråkjaer fått ansvaret för. Det finns en rambudget som anger vad som ska byggas och ungefär vad det kommer att kosta, men Patrik och Mattias är delaktiga i alla upphandlingar som det danska bolaget gör för Södervångens räkning.

– Att välja en firma som kunde erbjuda total entreprenad var viktigt för oss. Vi vill inte ha ett läge där den ena leverantören skyller på den andra. Vi är väldigt nöjda med upplägget, säger Haquin och påpekar att även om priset spelar roll, så är det viktigaste att välja de lösningar man tror kommer fungera bäst i längden.

Riggat för många smågrisar

Trion har valt traditionella system i stallarna. Semineringsavdelningen kommer ha djupströ medan de dräktiga suggorna kommer hållas i transpondersystem. Grisningsboxarna blir 6,7 kvadratmeter stora med fixeringsmöjlighet.

De fem ordinarie grisningsavdelningarna kommer rymma 72 boxar. Men för att klara av att ta hand om allt större kullar hör ytterligare 24 platser för amsuggor till varje grisningsavdelning. Miniblötfodersystem ska komplettera näringstillförseln till de diande smågrisarna.

Rening av utluften

Tillväxt- och slaktgrisboxarna är av tvärtrågsmodell och hos slaktgrisarna har man valt till luftrening. Inför satsningen har Mattias, Patrik och Haquin nämligen besökt flera anläggningar i Danmark. I anläggningar med luftrening var upplevelsen att luften både inne i stallarna och utanför var bättre och luktade mindre.

– Anderslöv ligger 1,5 kilometer bort. Vi vill stämma i bäcken och göra det bästa möjliga för både människor och grisar. Och kan man skapa ännu bättre miljö för grisen så bör det ge några gram extra i tillväxt tänker jag, motiverar Mattias valet.

Till satsningen hör också en foderfabrik, där man inte bara ska göra foder till Södervångens grisar, utan även till Mattias egna.

Smittskydd i fokus

Storleken på anläggningen kan provocera en del, särskilt i skenet av att en stor del av Sveriges äggproduktion slogs ut för ett par år sedan ut när salmonella drabbade djuren hos en stor äggproducent.

– Vi kunde absolut lagt slaktgrisstallarna i ett annat hörn av godset. Men vi bedömer att det är stor vinning i den effektivitet vi får med djurflytt, fodertillverkning med mera när vi har allt samlat på ett ställe, förklarar Mattias.

Sugg- tillväxt- respektive slaktgrisdelarna i anläggningen kommer ha varsin egen personalinslussning och självklart ska det sättas upp ett ASF-staket runt anläggningen. Sjuklighet förebyggs även via ett gediget vaccinationsprogram.

– Visst är det en stor anläggning ur ett svenskt perspektiv. Men bara på andra sidan sundet finns det anläggningar på 10 000 suggor och i Kina finns det på 100 000 suggor – det är hela Sveriges suggpopulation på ett ställe, konstaterar Mattias.

Storleken ger muskler

Även ur personalsynpunkt menar trion att stort är att föredra. Cirka tolv personer kommer ha Södervången som sin arbetsplats när stallarna är fyllda.

– Man behöver komma upp i storlek för att få sådan struktur på personalen att man löser sjukskrivningar, ledigheter och semestrar utan att det påverkar produktionen, menar Patrik och Mattias inflikar:

– Är det någonstans personalen har koll på djuren och har förmågan att göra samma rutiner varje dag – det djuren behöver – så är det i de här stora anläggningarna. Med en omsättning på 150 miljoner finns det också utrymme för personalvård, utbildning, med mera.

Personligheten avgör

Satsningen på Söderslätt hamnade rätt i tiden konjunkturmässigt; grispriset är högt, spannmålspriset lågt och räntan på väg ner. Men de tre kompanjonerna betonar att det är tur snarare än skicklighet och de menar att det är deras personligheter som definierar satsningen.

– Om allt känns som problem – länsstyrelsen är dum, kommunen drar ut på tiden, det är svårt att få tag på personal, grispriset kanske går ner – så kan man lika gärna låta bli att bygga. ”Rätt tid” kommer inte då. Det handlar om hur man är som person. Vi är mer ”nu kör vi” och sen får vi lösa problemen som dyker upp längs vägen. Det är ett faktum att Sverige tappar ungefär 20 000 slaktgrisplatser om året, så det behöver byggas för att vi ska upprätthålla produktionen på dagens nivå, säger Mattias, och Haquin fyller i:

– Personerna bakom alla de här stallarna som stänger sitter på en enorm kunskapspool. Det vill till att vi inte låter produktionen sjunka för mycket, för då försvinner även kunskapen successivt. Ju fler som satsar på gris, desto större blir vår kunskapsbank. Och det i sig ger ringar på vattnet i form av bättre produktion. Det är viktigt att visa för den yngre generationen att det går att bygga. Därför tar vi gärna emot studiebesök från lantbruksskolor och liknande.

Fler satsningar i pipeline

I skrivande stund finns det 3 000 slaktgrisar i stallarna på Södervången. De första sattes in tidig sommar 2025 medan det dröjer till sommaren 2026 innan gyltorna grisar in. Men att bygget på Södervången är långt ifrån klart hindrar inte entreprenörerna från att redan tänka på kommande satsningar; på Stora Markie vill man uppföra en stor biogasanläggning i samarbete med Air Liquide Gas AB och Mattias vill integrera sin egen grisuppfödning.

– Här är ett riktigt stort engagemang från alla, det är en förutsättning och det är viktigt, det är det som är så roligt. När man har tre viljor som vill samma sak, då händer det saker. Vi har haft roligt hela tiden under projektets gång, säger Haquin om resan hittills.