Beredskapslagring ska kunna inledas 2026

Att arbeta upp beredskapslager är en av landsbygdsministerns mest prioriterade frågor enligt honom själv. Enligt Livsmedelsstrategin 2.0 ska lagringen kunna inledas nästa år.  

I Livsmedelsstrategin 2.0 finns det enligt landsbygdsminister Peter Kullgren en plan för att komma igång med beredskapslagringen under 2026. Foto: Madeleine Rapp

Efter årets rekordskörd finns enligt flera aktörer inom lantbruket nu ett gyllene tillfälle att börja bygga beredskapslager av spannmål i Sverige. En av dem är LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

LRF:s förbundsordförande Palle Borgström tycker att staten borde köpa in en del av årets spannmål till beredskapslager. Foto: Madeleine Rapp

– Den starka skörden ger oss ett unikt tillfälle att tänka långsiktigt. I år kommer vi att få ett överskott av spannmål. I stället för att bara sälja på export borde staten köpa in en del till beredskapslager. Det skulle stärka vår livsmedelstrygghet. Under pandemin såg vi att det går att agera snabbt när det behövs och nu finns chansen att göra det, sade han i ett tidigare pressmeddelande från LRF.

Väntar på beslut

Redan i våras publicerade Jordbruksverket tre rapporter, varav två handlade om beredskapslagring av spannmål och den sista om lagringen av viktiga insatsvaror för lantbruket. Men vad har egentligen hänt sedan dess?

Enligt Saranda Daka, projektledare och beredskapshandläggare på Jordbruksverket, kommer man under hösten 2025 arbeta intensivt med att förbereda förvaltningsorganisation och system för upphandling av lager.

Enligt Jordbruksverket väntar man på besked från regeringen om hur man ska gå vidare. Logga: Jordbruksverket

– Dock kan inte Jordbruksverket påbörja upphandling av lagren utan lagstöd och utan regeringsbeslut på vad som ska lagras; endast spannmål, endast insatsvaror eller båda delarna  och hur länge lagren ska räcka, skriver hon till Jordbruksaktuellt.

Hon skriver även att myndigheten, i sitt förslag till regeringen, lämnat skalbara förslag gällande beredskapslagring av spannmål. Men att ett regeringsbeslut behövs för att veta om lagren för spannmål ska räcka i exempelvis tre, sex, åtta eller tolv månader.

– Vi har inte fått någon information från Regeringskansliet om när regeringsbeslut i frågan kan komma, skriver Saranda.

Arbetar för fullt

Vi vänder oss till landsbygdsminister Peter Kullgren och frågar honom hur det går med upphandlingen av beredskapslager?

Landsbygdsminister Peter Kullgren säger att beredskapslagringen är en av hans mest prioriterade områden. Foto: Madeleine Rapp

– Att arbeta upp beredskapslager är ett av mina mest prioriterade områden som landsbygdsminister. Just nu arbetar vi för fullt med att förbereda arbetet med beredskapslager. I Livsmedelsstrategin 2.0 fastslås att beredskapslagring på livsmedelsområdet ska kunna inledas 2026. Men kan vi komma i gång tidigare så kommer vi givetvis att göra det, skriver landsbygdsministern till svar.

Vi frågar även Peter Kullgren hur han ser på den situationen som uppstått i samband med årets skörd, då stora mängder blivit liggandes ute eftersom så mycket mognade samtidigt och spannmålscentralerna inte haft kapacitet att ta emot så stora volymer samtidigt.

– Här behöver branschen och politiken samarbeta. Det är branschens uppgift att hantera själva skörden. Från politikens sida ska vi stötta branschen med att skapa bra förutsättningar för att hantera skörden.

Vilken lärdom drar du som landsbygdsminister av den här situationen? 

– Sverige har varit naiva när vi monterade ned det civila försvaret. Det misstaget får vi i framtiden inte upprepa. Det gick fort att riva ner ett system som fungerade men det tar lång tid att bygga upp livsmedelsberedskap.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 29 augusti 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste