”Varje kris rymmer viktiga lärdomar”
Effektiv bekämpning men negativa konsekvenser för samhället – det är slutsatsen i utvärderingen som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gjort gällande hanteringen av afrikansk svinpest-utbrottet i Västmanland 2023.
I september 2023 bekräftades afrikansk svinpest, ASF, i Sverige för första gången. Efter rapporter om döda och sjuka vildsvin påbörjades ett stort arbete för att stoppa utbrottet. Bland annat infördes en smittad zon där strikta restriktioner gällde – inklusive förbud mot jakt och avspärrning av drabbade skogsområden. Många aktörer, allt från myndigheter på central, regional och lokal nivå till privata aktörer och frivilliga förstärkningsresurser, involverades i sjukdomshanteringen.
Möjlighet att lära
Utbrottet av ASF har enligt MSB inneburit stora påfrestningar på samhället men har också inneburit en möjlighet till lärande om hur denna typ av kriser kan hanteras mer effektivt i framtiden. Med det som bakgrund har MSB, på initiativ från Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), utvärderat hur väl den aktörsgemensamma krishanteringsförmågan fungerat i samband med händelsen.
En kris – två led
Resultatet av utvärderingen landade i att hanteringen av sjukdomen har varit en kris, som i stora delar hanterats i två separata led.
– I det led som hanterat själva smittan framstår att den aktörsgemensamma krishanteringsförmågan i stora delar fungerat väl. Mellan centrala smitthanterande aktörer, framförallt Jordbruksverket, SVA, och jägareförbunden, har det funnits en välfungerande samverkan som sannolikt bidragit till den effektiva bekämpningen av viruset, säger Sanne Wintter, ansvarig utredare på MSB, i ett pressmeddelande.
Otydliga roller
Däremot vad gäller smittbekämpningens samhällskonsekvenser har krishanteringsförmågan enligt MSB fungerat mindre väl. Det handlar framför allt om att det funnits stora oklarheter i roll- och ansvarsfördelning mellan olika aktörer.
”Många aktörer uppger att de har upplevt länsstyrelsens roll som otydlig. Det framkommer även att ingen central myndighet såg det som sitt ansvar att stötta företag som indirekt drabbades av restriktionerna.”, skriver myndigheten.
Svårt att få gehör
En annan utmaning som framkommit, enligt Sanne Wintter, är att vissa smittskyddsåtgärder som införts upplevdes som oproportionerliga av vissa aktörer, och att dessa aktörer upplevde det svårt att få gehör för denna upplevelse.
– Varje kris rymmer viktiga lärdomar. Systematisk utvärdering av krishändelser är viktigt för att vi tillsammans inom krisberedskapssystem ska kunna ta tillvara dessa lärdomar och stärka samhällets beredskap, säger Sanne Wintter.
I utredningen lyfts följande lärdomar och rekommendationer:
Arbeta aktivt i organisationer med att stärka helhetssyn och perspektivförståelse. Utvärderingen har visat på att hanteringen stundtals har färgats av bristande helhetssyn och perspektivförståelse. Detta har i vissa fall bidragit till smittskyddsåtgärder som upplevts som oproportionerliga och har försvårat samverkan i delar av hanteringen. Det finns därför ett behov inom systemet av att stärka förmågan till helhetssyn och perspektivförståelse.
Undersök om det föreligger hinder för länsstyrelser att ta en starkare ledarroll i samverkan. Respondenter från flera aktörer upplever att länsstyrelsens roll varit otydlig och att länsstyrelsen inte tagit ansvar för att leda samverkansarbetet. Utvärderarna bedömer att detta framstår som en del av en återkommande problematik med länsstyrelsens roll och efterfrågar därför en mer riktad undersökning om huruvida det föreligger en systematisk utmaning gällande länsstyrelsens roll i beredskapssystemet. De pågående diskussioner och kommande utredningsarbete om roller och ansvar i beredskapssystemet som pågår och förbereds kan vara viktigt för att bättre förstå dessa utmaningar.
Stärk den ekonomiska beredskapen inför smittbekämpningsåtgärder. Respondenter från flera aktörer har återkommande lyft det som problematiskt att ingen central myndighet såg det som sitt ansvar att stötta företag som indirekt drabbades av restriktionerna. Utvärderarna menar att detta kan tyda på en systematisk brist. Hur krisrelaterade risker fördelas och i vilken mån individer ersätts är slutligen en politisk fråga. Utvärderarna vill dock betona att denna prioritering inte enbart bör ses som en ekonomisk fråga utan bör sättas in i ett större perspektiv där hänsyn också tas till risken för minskad efterlevnad bland företagare och därmed risk för ökad smittspridning.
Fortsätt arbeta med förberedande planering, övning och att stärka proaktivitet. Många lärdomar om varför samverkan fungerat väl i stora delar av hanteringen känns igen från utvärderingen om tre krishändelser,2 som delvis föranledde denna utvärdering. Lärdomar tyder på att arbete med förberedande planering, att bygga relationer i fredstid genom t.ex. övning, att ha fysisk representation på plats, samt ett proaktivt agerande är viktiga åtgärder och förhållningssätt att fortsatt arbeta med för ett robust beredskapssystem.
Källa: MSB
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se
