Fler positiva till växtförädling än väntat

En ny enkätundersökning som SLU utfört visar att de flesta svenska konsumenter är positiva till nya grödor framtagna genom korsningar.

Med hjälp av växtförädling kan man kombinera de moderna spannmålssorternas höga avkastning med de äldre sorternas gastronomiska och hälsofrämjande kvaliteter. Dock har uppfattningen enligt SLU tidigare varit att de flesta konsumenter är skeptiska till växtförädling. Men nu visar den nya undersökningen att så inte är fallet.

– Fler svenska konsumenter än vi väntade oss är positiva till att använda korsningar mellan moderna och traditionella sorters grödor för att förbättra produkternas kvalitet, säger Eva Johansson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Det var 999 svenskar som fick svara på enkäten, med frågor om hur de ser på korsningar mellan gamla och nya vetesorter. De fick bland annat ange hur dåligt/bra, obekvämt/bekvämt, negativt/positivt, inte gott/gott, ohälsosamt/hälsosamt, oanvändbart/användbart, farligt/säkert, icke önskvärt/önskvärt det verkar vara för dem att äta detta spannmål.

I undersökningen framkom att människor i hög grad förknippar växtodling med högre skördar, motståndskraft mot växtsjukdomar och mildrande effekter av klimatförändringar. Enligt SLU var det betydligt färre som associerade växtförädling till egenskaper som smak, arom, näringsinnehåll och hälsa.

– Vi identifierade bara en mindre grupp konsumenter som kopplade sensoriska och hälsomässiga fördelar till växtförädling, säger Eva Johansson.

Men även om de flesta svarande var positiva, fanns även motsatsen.

– I undersökningen kunde vi se att stark motvilja mot växtförädling, ibland beskriven som en form av neofobi, alltså rädsla för det nya, var vanligare bland kvinnor och ökade med sjunkande utbildningsnivå, säger Eva Johansson.