KSLA:s förslag för Robust Livsmedelsberedskap

Att gå från just-in-time till just-in-case vad gäller beredskapslagringen, att få till en ny form av avbytartjänst och att se till behoven för norra Sveriges del är några av förslagen från KSLA.

Under 2024 och 2025 har KSLA:s program för försörjningsberedskap genom arbetsgruppen Livsmedelsvärdekedjan arbetat intensivt med frågan om livsmedelsberedskap. Målet har varit att föreslå åtgärder som ska öka livsmedelsproduktionen och samtidigt upprätthålla hållbarhet, lönsamhet och robusthet från ett marknadsorienterat perspektiv.

Enligt Mats Halling, arbetsgruppens ordförande har man lagt extra mycket fokus på värdekedjorna kring nötkreatur, det vill säga mjölk och kött, för att bredda beredskapsperspektivet eftersom man menar att många utredningar främst fokuserat på växtodling. 

– Just ökad produktion har varit en grundansats till gruppens arbete och en viktig nyckel. En ledstjärna i arbetet har varit att vara lösningsorienterad och söka efter beredskapsåtgärder som är möjliga att genomföra, sade Mats Halling, i samband med att arbetsgruppen presenterade de sex huvudsakliga åtgärdsförslag som de landat i under arbetets gång, under gruppens slutseminarium på KSLA den 17 september.

Åtgärd 1 – Fördjupa analysen kring beredskapslagring. Tidigare genomförda analyser behöver breddas, och omfatta mer än några få insatsvaror samt spannmålslagring. 

Här vill arbetsgruppen bland annat se en utökad bredd av varor som ska lagras och att man går från tänket just-in-time till just-in-case även för varor i förädlingsledet. De föreslår även att konkreta metoder bör tas fram för när och hur lagren ska användas och hur de ska fördelas. Arbetsgruppen poängterar även vikten av att nyttja goda skördeår, och att det hade varit ett ypperligt tillfälle att börja nu i år.

Åtgärd 2 – Genomför scenarioövningar och utbildningar för att öva den regionala beredskapen mellan civilsamhället, privata sektorn och offentliga sektorn.

Arbetsgruppen skriver i rapporten att KSLA själva bör samla in och tillgängliggöra befintliga metoder inom olika delar och aspekter av livsmedelskedjan. Och att man bör bidra till att utveckla innovativa sätt att öva beredskap på olika sätt, kanske med hjälp av exempelvis Livsmedelsverket eller Försvarshögskolan.

Åtgärd 3 – Öka tillgången till kompetent arbetskraft på djurgårdar för stärkt beredskap genom att utveckla en ny, modern avbytartjänst.

Inom åtgärd 3 föreslås bland annat att regeringen bör tillsätta en ny utredning. Utredningens uppdrag bör vara att utforma en modell för en ny yrkeskår med fokus på arbete som certifierad lantbruksvikarie inom animalieproduktionen, som ska kunna lösa av lantbrukare vid semester eller andra behov. Enligt arbetsgruppen är det en förutsättning att staten är delfinansiär till detta, förslagsvis via Landsbygds- och infrastrukturdepartementet eller civilförsvarsbudgeten. De föreslår även att staten bör lägga ut uppdraget till en privat organisation som får ansvaret att organisera och leda verksamheten för denna yrkeskår, exempelvis Växa eller Hushållningssällskapet. Blå Stjärnan skulle kunna utgöra ett komplement, enligt förslaget.

Åtgärd 4 – Tillsätt en Norrlandskommission för norra Sveriges livsmedelsproduktion och -försörjning med fokus på norra Sveriges unika förutsättningar och utmaningar. 

Enligt KSLA bör man beräkna försörjningsbehovet för norra Sverige så man vet hur stort behovet är och vilken utgångspunkt man har idag. Livsmedelskedjan i regionen bör även stärkas med kvarnar, mejerier och slakterier. De anser även att man bör beakta viltet som ett levande beredskapslager, samt beakta potentialen av produktion av foder för idisslande djur i norra Sverige för beredskap i övriga Sverige.

Åtgärd 5 – Genomför åtgärder för ökad livsmedelsproduktion inom mjölk och nötkött.

Här vill arbetsgruppen bland annat se ökade investeringsstöd för både utökning och nybyggnation, samt enkla och kostnadseffektiva byggnadslösningar för mindre besättningar.

Åtgärd 6 – Klargör finansiering av livsmedelsberedskapen.

Arbetsgruppen vill även att det ska göras ordentliga kostnadsberäkningar för vad beredskapsåtgärderna kostar och det i betydligt större utsträckning än vad som gjorts hittills. De vill även att staten inom kort ska säkerställa en finansiering, exempelvis genom lån, och överväga en långsiktig finansiering av beredskapssystem, likt det man har i Finland.