Höga halter av PFAS hos vilda djur

En ny studie från SLU visar att PFAS-kemikalier finns hos både skogssorkar och ugglor i Jämtland. Hos sorkarna har kemikalierna orsakat leverskador och gjort dem mer mottagliga för sorkfeber.

När forskarna vid SLU studerade prover från olika förorenade platser i Jämtland, hittade de PFAS i både djur, växter och jord. I en ny studie har de även kikat på hur kemikalierna påverkat djurens hälsa och kommit fram till att extremt höga PFAS-koncentrationer har orsakat leverskador hos skogssork.

– Skogssork är Europas vanligaste däggdjur och har en viktig roll i ekosystemen. De utgör basföda för många stora rovdjur exempelvis rödräv, pärluggla och mårddjur. Vår studie bekräftar våra farhågor om effekten av de höga PFAS-halterna för sorkarnas och ekosystemens hälsa både här och nu men också på längre sikt, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet, i ett pressmeddelande.

Högsta i Sverige

Leverskadorna har i sin tur även gjort sorkarna mer mottagliga för infektion med sorkfebervirus och andelen infekterade sorkar i området var bland de högsta som uppmätts i Sverige.

– De observerade leverskadorna hos skogssork och den höga andelen sorkfeberinfekterade djur i det PFAS-förorenade landskapet på Frösön var påtagliga. I och med att skogssorkarna verkar ha högre infektionsrisk kan detta även påverka oss människor när vi kommer i kontakt med gnagarna. Vi behöver förstå bättre exakt hur PFAS påverkar sorkarna, andra djur och även människor i PFAS-belastade områden, säger Frauke Ecke.

Sprider PFAS

Forskarna hittade även höga halter PFAS hos pärlugglor men vet ännu inte hur de påverkats av kemikalierna. Men eftersom pärlugglorna är nomadiska och rör sig över stora områden, bidrar de till att sprida PFAS i landskapet, via sin avkomma, avföring och när de dör.

Studien är ett första steg i att förstå hur naturliga system påverkas av PFAS och den första i sitt slag i Sverige.

– PFAS innefattar en grupp industriellt framtagna kemikalier där i dagsläget över 4 700 ämnen ingår. Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut och där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens, professor vid SLU.