Sammanslagning för ekonomisk stabilitet

Planerad fusion mellan Coop föreningar ska hjälpa Coop Syd ekonomiskt.

Den 24 september godkände Konkurrensverket sammanslagningen mellan Coop Syd och Coop Östra. Foto: Coop

Den 10 september gick Coop ut med nyheten att Coop Östra och Coop Syd vill genomföra en sammanslagning, för att integrera Syd i Östras verksamhet. Enligt Coop är det inte någon hemlighet att Coop Syd haft ekonomiska utmaningar de senaste åren. Och tanken med fusionen med Coop Östra är att bland annat skapa effektivitet och ekonomisk stabilitet.

– Vi bygger vidare på den förändringsresa som Coop Östra inledde för tre år sedan. För Coop Syd innebär det ett snabbspår in i en pågående omställning mot lönsamhet, skriver Meta Persdotter vd Coop Östra. Foto: Coop

– De åtgärder vi genomför, tillsammans med de erfarenheter och den kompetens vi byggt upp för att vända Coop Östra till lönsamhet, kommer även att appliceras i Coop Syd. Genom fusionen vill vi skapa ett ännu bättre erbjudande till medlemmar och kunder. Som gemensam organisation blir vi enklare, tydligare och mer effektiva. Större volymer och fler butiker möjliggör ökad effektivitet i den pågående omställningen, skriver Meta  Persdotter, vd Coop Östra till Jordbruksaktuellt.

Hur kommer dessa regioner inom Coop att påverkas generellt?

– Fusionen kommer innebära att vi slår samman våra organisationer, exakt hur det kommer att se ut kommer vi att återkomma till. Fusionen är en lång process med flera steg och fusionen förväntas att vara genomförd under första halvan av 2026. Nu är nästa steg att Coop Syds ägarombud ska rösta om fusionen vid en stämma, svarar Meta.

Vill ha mer konkurrens

I en intervju med Jordbruksaktuellt säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen att de är bekymrade generellt över Coops ekonomiska situation.

– Vi representerar ju producenter av livsmedel så det ligger i vårt intresse att det finns en konkurrens i samtliga led i den svenska livsmedelskedjan och om en av tre, i princip, har det problematiskt med ekonomin och lönsamheten så är det ingen­ting som vi är glada över. Vi vill ha mer konkurrens, säger han och fortsätter:

– Ju färre mottagare vi har av våra produkter, desto svårare har vi att få till avtal som gagnar oss. Om man tänker sig att Coop skulle försvinna från jordens yta så skulle ju på samma gång Axfood och Ica plocka de marknadsandelarna. Och då har vi i princip bara två aktörer kvar att förhandla med. Och det är någonting som skulle vara ytterst skadligt ur ett leverantörs­perspektiv.

Carl Eckerdal chefekonom på Livsmedelsföretagen hoppas innerligt att Coop får fason på ekonomin och menar att det vore förödande för konkurrensen om en så stor aktör försvann från marknaden. Foto: Livsmedelsföretagen

Inga nya problem

Enligt Carl är det redan illa som det är i dag. Med tre aktörer i form av Ica, Axfood och Coop som kontrollerar 92 procent av marknaden och som i princip bara har lite konkurrens från uppstickaren Lidl.

– Det är ungefär så det ser ut. Men Coops lönsamhetsproblem är inte nya. Det är snarare regel än undantag att man dras med olönsamhet i stora delar. Sen har man löst det tillfälligt genom att sälja av verksamheter. Men det är inget som är hållbart på sikt.

Vad är den största skillnaden mellan Ica, Axfood och Coop?

– Det är ju ägarmodellen. Coop är ägt av medlemmarna och det är en väldigt diffus ägarstyrning tror jag. Medan hos Ica finns det en Ica-handlare av kött och blod som känner på sista raden i egen ficka om han driver butiken på ett sätt som gör den attraktiv för konsumenterna. Det är väl den enkla skillnaden. Men det här är inget nytt, så här har det varit i decennier nu. Jag skulle vilja påstå att det varit så sedan minst 30 år tillbaka, när Coop lämnade sina stora dagar bakom sig. Och sedan har vi Axfood som är en koncern som har full kontroll över sina butiker och som är väldigt duktiga på att jobba med inköp och logistik och som har gjort det på ett väldigt lönsamt sätt, säger Carl och berättar att Willys är den kedjan som växer snabbast inom Axfood.

Vi frågar Coop vad koncernens långtgående lönsamhetsproblemen beror på och vad de gör för att att vända trenden?

– Coop har gjort enorma investeringar de senaste åren, i bland annat ett nytt affärssystem och nytt central­lager, som varit nödvändiga och som ska göra oss redo för många decennier framåt. De här investeringarna, i kombination med inflation och ökade kostnader för till exempel hyror, personal och energi som vi inte kunnat kompensera oss för fullt ut mot kunderna, har pressat lönsamheten, svarar Coops presssekreterare Therese Knapp.

Hon skriver även att flera föreningar inom Coop-systemet går med vinst medan andra gör det inte.

– Vi arbetar intensivt för att säkra långsiktig lönsamhet i alla våra verksamheter samtidigt som vi utvecklar vårt erbjudande till våra medlemmar och kunder, avslutar hon.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 07 oktober 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Toppliste-nivå på produktionen trots gamla byggnader

Med temat ”Svensk grisproduktion – en framtidsbransch” gick Alnarps grisdag av stapeln i mitten av oktober. Dagen bjöd på allt från en utblick till Bryssel till rapporter från doktorander, senaste nytt på regelfronten och inspiration från grisföretagare. En av dem var Edward Friberg, som delade med sig av sina erfarenheter – bara två år efter att han själv satt på åhörarplats som lantmästarstudent.

Kommentera