Så påverkas mjölkkor av 18 månaders stallvistelse

I en ny studie har Växa undersökt om, och i så fall hur, mjölkkors djurvälfärd förändras månad för månad under en 18 månaders period av stallvistelse.

Sju lösdriftsbesättningar med AMS ingick i studien, som hade mellan 60 till 320 kor och en mjölkavkastning på mellan 11 800 och 14 700 kg ECM. Studien pågick under 21 månader – från hösten 2022 till våren 2024. Alla besättningar fick besök en gång i månaden, då 25 välfärdsparametrar hos korna registrerades. Dessa välfärdsparametrar delades in i fyra principer; bra utfodring, bra inhysning, god hälsa och normalt beteende.

– Målet var att jämföra välfärden under den vanliga stallperioden, alltså perioden innan korna normalt släpps ut på bete, med den förlängda stallperioden, alltså perioden efter att de normalt varit ute på bete. Det är den jämförelsen vi har haft fokus på, säger Ann Nyman på Växa.

Förbättringar och försämringar

Resultaten visar att sju djurvälfärdsmått försämrades med en till sju procentenheter. Sex mått, inklusive känslomässigt tillstånd, förändrades inte och tre mått förbättrades. De tre mått där man såg en förbättring var våmfyllnad, liggposition och resningsbeteende. De sju mått som försämrades var andel kor som ligger ner, renhet på kroppen, klövhälsoregistreringar, rörelsestörningar, skav i nacke, långa klövar samt sår, svullnad och inflammation.

– Vi har fått mycket kunskap, men vi har två mer sammanfattande slutsatser från studien. Resultaten visar att det finns förutsättningar för god djurvälfärd, men även risk för sämre. Det baserar vi på att tre mått av 16 visade en förbättring, sex som var oförändrade och sju som var försämrade. I alla besättningar fanns det mått som var både oförändrade, förbättrade eller försämrade. Det var ingen besättning som hade enbart försämringar i det här försöket, säger Ann.

Komplext

Den andra slutsatsen är att djurvälfärd är komplext.

– Det är svårt att sammanfatta och sätta en siffra per besättning, att här var det bra eller här var det dåligt. Det finns både bättre och sämre saker i alla besättningar, och skulle man slå ihop det blir det bara mitt i mellan. Det tycker vi inte är så lämpligt, säger hon och tillägger:

– Det behövs olika mått för att uppskatta det generella läget i besättningen, man kan inte bara titta på ett mått. Utan det kan variera mycket beroende på vad man tittar på. Man behöver även ha flera observationstillfällen – går man ut vid bara ett besök kan det se ut på ett sätt, och man får en viss uppfattning, men går man ut vid ett annat tillfälle kan det se helt annorlunda ut.

Bekvämlighetsurval

Hon lyfter dock att man använt ett bekvämlighetsurval när man valt ut de sju besättningarna.

– Så vi kan inte ta de här resultaten och säga att så här kommer det se ut på alla besättningar i Sverige. Så här såg det ut på de här sju besättningarna. Det vi kan säga är att troligtvis så kommer det se liknande ut.