Käbbel skadar svenskt jordbruk

Det är inte så ofta debatten är het i jordbruket. Branschen skulle må bra av starkare, kreativa, interna debatter. Men utåt behöver vi hålla ihop. Den lilla, krympande branschen har nu motarbetat sig själv, igen. 

Det blev ingen uppluckring av beteslagstiftningen för mjölkkor denna gång heller. Det blev inte heller full kompensation för merkostnaderna.

Vad är viktigast? Att vi har djurhållning i Sverige eller att vi har ett nationellt sär-regelverk som vi är stolta över, men som i tysthet fortsätter att slå ut vår djurhållning? Så länge samhället bestämmer att vi har fri import är priset för särregler högt.

En del svenska särregler kan, i alla fall teoretiskt, relativt väl kompenseras med ersättningar från skattebetalarna, men till exempel beteslagen lägger en för Sverige unik strukturell begränsning på mjölkproduktionen.

I jordbruket finns alltid antagonister. Till exempel ligger det i sakens natur att samsyn mellan anhängare av ekologiskt certifierad produktion och förespråkare av konventionellt jordbruk sällan kan uppnås i profilfrågor.

Hur mycket till exempel KRAV än bannar det övriga jordbruket behöver KRAV det övriga jordbruket. Det finns ingen möjlighet att profilera sig som premium om ”normalen” försvinner.

Värre är det när branschorganisationer motverkar varandra. Jordbruket kunde inte hålla ihop om en förändrad beteslagstiftning. Det gjorde det betydligt svårare och mindre intressant för politiken att driva igenom en förändring. Nötköttsproducenterna skriker att kalvarna är för dyra. Slakterierna skriker efter fler djur, men sätter samtidigt käppar i hjulen för en starkare svensk mjölkproduktion, källan till de flesta kalvar.

Nu ska det istället för europeiska regler bli en svensk betespeng, som enligt LRF kompenserar för halva merkostnaden för vårt beteskrav för mjölkkor.

Jordbruksverket har redan lagt fram förslag om att pengen ska kopplas till ersättningen till mjölkkor för förbättrad klövhälsa. Det föreslås även att mjölkproducenterna ska behöva redovisa en betesplan, för att få del av ersättningen.

Svenskt jordbruk förblir intrasslat i ett särregelverk med tillkommande administration, motsatsen till förstärkt internationell konkurrenskraft och regelförenklingar.

Kan vi verkligen inte samsas om en bättre framtid?

 

Artikeln publicerades tisdag den 07 oktober 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Toppliste-nivå på produktionen trots gamla byggnader

Med temat ”Svensk grisproduktion – en framtidsbransch” gick Alnarps grisdag av stapeln i mitten av oktober. Dagen bjöd på allt från en utblick till Bryssel till rapporter från doktorander, senaste nytt på regelfronten och inspiration från grisföretagare. En av dem var Edward Friberg, som delade med sig av sina erfarenheter – bara två år efter att han själv satt på åhörarplats som lantmästarstudent.

Kommentera