Damm ger nya möjligheter till forskning

Nu inleds bygget av en stor damm och bevattningsutrustning på SLU:s egendom Hallfreda på Gotland.

SLU inleder nu projektet som omfattar bevattning av cirka 140 hektar åkermark. Syftet med den nya bevattningsdammen, är att säkra skördarna i det egna jordbruket och att skapa regionala förutsättningar för avancerade odlingsförsök under mer förutsägbara förhållanden.

– Beredskap för både brist och överskott på vatten är allt viktigare frågor för lantbruket, och även på SLU behöver vi anpassa vår verksamhet till ett föränderligt klimat. Den här investeringen är en nödvändighet för vårt eget jordbruk. Men samtidigt kommer den att ge nya intressanta möjligheter till forskning som behövs för framtidens jordbruk, framför allt rörande klimatanpassning. Det ska bli spännande att se hur Hallfreda kommer att bidra till ny avgörande kunskap, säger SLU:s rektor Maria Knutson Wedel i ett pressmeddelande.

Elva fotbollsplaner

Den toppmoderna anläggningen kommer bli en av de största i sitt slag i Norden, cirka elva fotbollsplaner eller 5,7 hektar. När den är färdigbyggd kommer dammen rymma omkring 190 000 kubikmeter vatten, (motsvarande cirka 4 000 tankbilar med släp). Dammen kommer fyllas på genom uppsamling av grundvatten och vatten från snösmältning och regn. Det gör att det blir möjligt att få till en hållbar vattenförsörjning även under torra perioder.

– Denna investering är ett viktigt steg för att säkra stabila skördar i ett förändrat klimat. Som de flesta vet är Gotland ofta drabbat av torka, men genom att ta hand om vattenresurser när de finns tillgängliga kan vi jämna ut variationerna mellan våta vintrar och torra somrar. Att återanvända dräneringsvatten är dessutom en dubbel vinst – då används växtnäringen i vattnet av grödor i stället för att bidra till övergödning, säger Andreas Nypelius, som är driftledare på SLU Hallfreda egendom.

Säkrar vattentillgången

Dammen kommer även att gynna forskningen. Det är mycket mer kostsamt att anlägga odlingsförsök i fält än vanlig odling. Och under torra år kan resultaten bli svårtolkade eller till och med oanvändbara. Att kunna styra grödornas vattentillgång med hjälp av dammen kommer göra det lättare att genomföra försök som verkligen ger svar på det man vill utforska.

– Klimatförändringarna ger oss mer extremväder och vi behöver därför undersöka hur olika klimatanpassningar fungerar, både när det gäller bevattning och odlingssystem. God tillgång på vatten och avancerade bevattningssystem är grundläggande i sådana undersökningar. En fördel med att göra den här investeringen just på Hallfreda är att Gotland representerar de torraste klimatzonerna i Sverige, säger Jennie Barron, som är professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU och fortsätter:

– Vi hoppas kunna nyttja den nya bevattningsanläggningen i experiment redan under 2026–2027, tillsammans med svenska och internationella forskare. På sikt vill vi anlägga långliggande försök som hjälper oss att förstå hur bevattning och dränering utnyttjas bäst i klimatanpassade odlingssystem.

Även Region Gotland som är medfinansiär i projektet ser positivt på satsningen.

– Gotland har en lång tradition av att arbeta både innovativt och uthålligt kring vatten i odlingslandskapet. Och vi vet hur avgörande just det är för att trygga livsmedelsförsörjningen i klimatförändringens tid. Det är intressant med forskning av den här typen just på Gotland – lyckas vi här så kan man ta lösningar vidare till andra platser där torka och vattenbrist utmanar, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin.