Riksrevisionen: Begränsande insatser

Jordbrukets klimatomställning går för långsamt. Det tycker Riksrevisionen som i sin granskning menar att det bland annat beror på att de statliga insatserna är för begränsande.

I granskningen har de undersökt statens insatser för jordbrukets klimatomställning. De har granskat styrmedlen Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor plus rådgivning om klimatåtgärder.

Slutsatsen är att styrmedlen i stort är effektiva, men att de endast täcker in en liten del av jordbrukets växthusgasutsläpp. De gör även bedömningen att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt.

Ingen långsiktig plan

Enligt Riksrevisionen finns det från regeringens håll ingen plan på hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet samt hur målkonflikter ska hanteras. Det finns inte heller något styrmedel för alla delar av jordbrukets utsläpp, trots att det enligt riksrevisionen finns kostnadseffektiva åtgärden som skulle kunna bidra till att målen nås.

– För den enskilde jordbrukaren är klimatåtgärder oftast inte företagsekonomiskt lönsamma, men med statligt stöd skulle de kunna bidra till minskade utsläpp eller ökad kolinlagring på ett för samhället kostnadseffektivt sätt, säger Mia Bivered projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

Ta bort skattenedsättningen

Riksrevisionen tycker att regeringen borde gått vidare med de förslag som lämnats om att ersätta jordbrukets skattenedsättning på diesel med ett annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen.  ”En sådan förändring har potential att minska utsläppen, utan att påverka jordbrukets produktion eller lönsamhet negativt.”, skriver de i pressmeddelandet.

En annan kritik är ryckig statlig finansiering av befintliga stöd, som skapat osäkerhet. Det handlar bland annat om Klimatklivet. Där man inte kunnat använda stora delar av anslaget och att ansökningsomgångar har ställts in, på grund av att ”regeringen i flera års budgetförslag inte har anpassat Klimatklivets bemyndiganderam till anslagets storlek”. Något som också påverkat vilka åtgärder som fått stöd. Och att det finns en risk att pengar inte gått till de mest kostnadseffektiva åtgärderna.

– Statens arbete för jordbrukets klimatomställning behöver bli mer effektivt. Fler styrmedel för klimatåtgärder inom jordbruket skulle kunna öka Sveriges möjligheter att nå klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.