”Det är viktigt att ha koll på sina parasiter”

Får är känsliga mot parasiter, känsligare än exempelvis nöt, vilket gör det viktigt att ha en ordentlig parasitstrategi på gården.

Parasitangrepp kan orsaka allt från minskad produktion till dödsfall, och påverkar såväl lamm som vuxna djur. Allan Hägg Grønborg, veterinär på Distriktsveterinärerna, berättar att den vanligaste parasiten hos får är stora magmasken, Haemonchus contortus.

– Vidilab rapporterar att den finns i 25–35 procent av deras prover. FarmStat-rapporten ligger lite högre. I vissa delar av landet finns den sannolikt i runt hälften av besättningarna. Förekomsten ligger stabilt över åren, så det är inte ett ökande problem, men en parasit vi får lära oss att leva med. Vilket vi i mångt och mycket har gjort, säger Allan vid ett webbinarium annordnat av SmartAgri och Agroväst Gröna Möten.

Andra parasiter som kan vara bra att ha koll på enligt Allan på är lilla magmasken, tunnhalsad tarmmask, stora lungmasken och stora leverflundran.

– Har man mycket hosta i en besättning kan stora lungmasken vara inblandad, säger han.

Ett problem som blir alltmer vanligt är resistens mot avmaskningsmedel.

– Det är ett jättestort problem utomlands och vi ser mer bekräftad resistens i Sverige de senaste åren, men vi ser också en mer öppen dialog om detta vilket är jättebra.

Varmt och fuktigt

Därför är det förebyggande arbetet kring parasiter viktigt. Vilka förutsättningar som de olika parasiterna trivs bäst i varierar, Allan tar stora magmasken som exempel:

– De trivs i fuktigt klimat med temperaturer mellan 15–30 grader. Så en vanlig svensk sommar passar alldeles utmärkt, även om de ursprungligen sägs vara en tropisk parasit. Viss forskning säger att de inte klarar frost men ändå lyckas de övervintra även i Norrland.

De behöver också ha mottagliga djur på betet när larverna kläcks, för larverna kan inte själva ta upp näring utan behöver ett värddjur.

Allan berättar att desto bättre förhållanden som råder, desto snabbare sker spridning. Under sommaren kan generationsintervallet för stora magmasken vara en vecka. Men att när spridningen är som störst, överlever de kortast utanför djuret.

– När de smittar som mest överlever larverna också som kortast. Det kan vara bra att ta med sig när man planerar sin betesdrift.

Allan säger att problem med stora magmasken troligtvis kommer öka i framtiden.

– I södra Sverige har vi just nu en säsong mellan maj-oktober, lite kortare desto längre norrut vi kommer. När det blir varmare blir säsongen längre.

Betesrotation

Ett sätt att bryta parasiternas livscykel och minska problemen i sin besättning, är att köra betesrotation. Det är enligt Allan viktigt att djuren inte kommer tillbaka till samma bete för snabbt. Han visar ett exempel med 60 procents luftfuktighet – är det tio grader i luften finns ungefär hälften av haemonchus-larverna kvar i gräset efter två månader, är det runt 20 grader är det knappt 30 procent som är kvar.

– Det visar att om vi har för kort rotation och djuren kommer tillbaka för snabbt, så är det fortfarande mycket larver kvar på betet. Då uppnår vi inte fullt det vi tänkt med rotationen, säger han och tillägger:

– Men en betesrotation blir alltid en kompromiss mellan betestillväxt och att undvika parasiterna. Därför är växelbete riktigt bra. Då kan man nå det man vill, att gräset betas tillräckligt ofta så det inte hinner bli överväxt men att det går tillräckligt länge innan samma djurslag kommer tillbaka. Bästa djuret att växelbeta får med är hästar.

Varierad terräng i hagarna kan vara ett sätt att minska parasitbelastningen.

– Då löser fåren det bra själva genom att beta olika delar vid olika tider. Ibland får man ge extra foder ute.

Management viktigt

Allan avslutar med att säga att det är viktigt att ha koll på sina parasiter, och tänka igenom sin strategi.

– För då kan vi genom management minska behovet av avmaskning, och därmed risken för resistensutveckling. Men man måste veta vad man gör och jobba medvetet med fåren.