Tillgänglig information viktig för lyckad räddningsinsats

Om olyckan är framme och det skulle börja brinna på gården så kan du som gårdsägare bistå med viktig information för räddningsinsatsen. Annie Lennartsson, brandingenjör på PYR Konsult, berättar vad.

– När räddningstjänsten åker ut på ett larm vet vi väder och vind, om det kanske kommer sprida sig i en riktning eller om det varit torrt länge och det är risk för skogsbrand. Men vi vet inte hur era verksamheter ser ut eller hur de fungerar. Vi kan gissa och vi kan anta utifrån den kunskapen vi har, men vi har ett informationsbehov vi behöver få tillgodosett, säger Annie Lennartsson, som även jobbar inom räddningstjänsten, under ett föredrag på Alnarps Fjäderfädag.

Informationen som efterfrågas handlar bland annat om vilka risker som finns på gården.

– Det kan handla om att det finns solceller på taket som utgör en rasrisk eller högspänningskablar från solcellerna som går in i byggnaden. Om det finns mycket brännbart material eller var det finns gasflaskor. Det kan även handla om verksamheter i närliggande byggnader, och vad som händer om det blir värmespridning dit. När vi kommer till platsen är det räddningsledaren som är ansvarig för att personalen kommer hem hel.

Även hållfastheten i byggnader är en risk.

– Det handlar om hur byggnaden är byggd och vilken effektutveckling vi har – alltså hur stor värme branden skapar och hur värmen påverkar byggnaden. Stålkonstruktioner har en förmåga att kollapsa när de varit värmeutsatta ett tag.

Rätt prioriteringar

Informationen kan också handla om att hjälpa räddningstjänsten att prioritera rätt.

– Vad är det som är värdefullt att rädda för att verksamheten ska kunna fortsätta om två veckor? Jag har ett exempel från i somras när jag var på en brand på konstakademin. Förutom att försöka släcka så handlade det om att rädda tavlor. Och vi är inte jättebra på konst – det fanns några stora och någon liten tavla, men vilken ska vi rädda först? Det är likadant när vi kommer ut till er; stor byggnad, stor byggnad, liten byggnad – vi försöker skydda vad vi kan. Men vad är viktigast av det här? Så att inte vi lägger resurser på helt fel saker.

Tillgång på vatten

Det handlar också om tillgång på vatten för att kunna släcka.

– En tankbil rymmer kanske 10 kubik, och en vanlig släckbil rymmer kanske två kubik. Det kommer inte räcka i en större lantbruksbyggnad eller ett stall där vi har mycket brännbart material. Vi kommer behöva fylla på, och då är det väsentligt att veta om det finns vatten tilgängligt vid släckning. Det kan påverka vilka bilar vi behöver larma ut.

Hon lyfter även automatiska brandlarm som en framgångsfaktor, då tidig detektering är viktig.

– Desto längre bort man bor desto tidigare behöver man larma. Om det finns automatiska brandlarm, går de direkt till SOS eller till en anställd som ska larma?  Vid det sistnämnda har vi en fördröjning.

En insatsplan

Ett bra sätt att samla den här informationen är enligt Annie i en insatsplan eller ett insatskort.

– Där är det också bra att ha med är en översiktsbild, där man märkt ut om det finns några risker i dessa byggnader, har vi några extra skyddsvärda delar och var brandcellsgränser finns. Samt kontaktuppgifter till verksamhetsutövaren, om personen inte skulle vara på plats.

Den stora frågan är enligt Annie hur man ska förvara denna information.

– Det här är viktig info för räddningstjänsten. Men det kanske inte är information som man vill sätta upp på väggen och dela med andra. Det här är info som är lite känslig, och det blir ett problem. Vissa räddningstjänster tar emot insatsplaner, och förvarar dem digitalt eller i pappersform. Vissa andra bedömer att de inte har den möjligheten. Man får ta kontakt med sin lokala räddningstjänst och försöka att lösa den här frågan.