Hur påverkas kor av att dricka saltvatten?
Med mer extremväder och förekomst av torka har tillgång på vatten blivit en aktuell fråga både för människor och djur. I en ny studie vid SLU tittar man just nu på om och hur kor påverkas av att dricka saltvatten.
Det är ur beredskapsperspektiv man tittat på frågan, och om man genom att låta korna dricka saltvatten kan spara vatten vid en kris.
– Den huvudsakliga frågan har varit om man kan använda Östersjöns bräckta vatten som alternativ vattenkälla för nötkreatur. Vi vet ju att det är massa lantbrukare som har beten vid Östersjön och låter djuren dricka från Östersjön. Frågan är hur det egentligen påverkar tillväxt och djur med hög mjölkproduktion, säger doktoranden Lea Managos som arbetar med projektet.
Tre delar
Studien, som drog i gång 2023, har varit uppdelad i tre delar. I den första utfördes intervjuer med lantbrukare som har djur som betar vid Östersjön.
– Med intervjuerna ville vi få kunskap från lantbrukarna och höra deras erfarenheter för att ta reda på hur det fungerar just nu.
Den andra delen var en fältstudie, där de tittade på tillväxt hos köttrasdjur som erbjuds bräckt vatten.
– Vi kollade på skillnaden hur kalvarna har vuxit upp, och hur de mår av att dricka ur Östersjön. Så hade vi en kontrollgrupp som bara fick färskvatten.
Två studier på Lövsta
Sista delen var två studier, som utfördes på Lövsta utanför Uppsala. I den ena studien erbjöds mjölkkorna vatten med olika salthalt för att undersöka om det påverkade mjölkproduktion, fysiologi och beteende. Man tittade även på om kor av raserna SRB och Holstein påverkades olika.
– Vi blandade färskvatten med salt för att nå samma salthalt som i Östersjön, berättar Lea.
I den andra studien tittade man på hur mjölkkor påverkas av begränsad tillgång till färskvatten, då utan salt.
– Vi ville se hur kornas hälsa och produktion påverkades om vi begränsade vattentillgången till en eller två gånger om dagen. För att se om man på så sätt kan spara vatten, eller om det blir brist på vatten - att man som lantbrukare inte behöver stressa över att det inte finns vatten hela tiden.
Hur långt har ni kommit?
– Vi är klara med alla studierna, har samlat in all data och alla analyser. Så nu är det bearbetning av data, och vi skriver vetenskapliga artiklar om det. Alla resultat som vi har just nu är preliminära.
Vad visar de preliminära resultaten, klarar korna att dricka saltvatten?
– Det verkar funka. Mjölkande kor hade ökat vattenintag när de drack saltvatten, men saltvattnet har inte påverkat mjölkavkastning eller mängden ECM-mjölk. Från det fysiologiska perspektivet så har de korna anpassat sig ganska bra till salt i vattnet, och de var duktiga på att utsöndra överskottet av saltet via både urin och träck.
Enligt Lea påverkades korna mer av begränsad tillgång på vatten.
– Korna minskade sitt vattenintag när de hade begränsad tillgång till vatten, och de hade mindre mjölkavkastning. Det påverkade däremot inte mjölkens innehåll av fett, laktos, protein. Tittar man på de fysiologiska aspekterna så hade korna anpassat sig bra till begränsad tillgång, under de 14 dagarna som vi testade.
När det gäller fältstudien såg man ingen skillnad gällande tillväxt på kalvarna som druckit bräckt vatten, och de som endast fått färskvatten.
– Båda grupperna hade samma tillväxt. Det var heller ingen effekt på kornas vikt, eller vid hullbedömning av korna. Däremot såg vi ett minskat saltintag hos den grupp som bara fick Östersjönsvatten.
Mer forskning behövs
Men trots att de preliminära resultaten är positiva vad gäller kor som dricker bräckt vatten, så menar Lea att mer forskning behövs.
– Jag ser den här forskningen som ett första steg. I Östersjön är det inte bara salthalten som kan påverka, vi har även tagit prover vad gäller tungmetaller, och när det är algblomning för att se om det finns toxiner samt om det finns några skadliga bakterier som kanske kommer från vatten till djuren och övergår i livsmedlen, säger hon och berättar att dessa prover fortfarande är på analys.
Vad hoppas du att den här studien ska bidra med till svenskt lantbruk?
– Jag hoppas den kan bidra till att skapa bättre kunskap, och att hjälpa lantbrukarna med någon form av beredskap. Jag hoppas komma fram med ett resultat som säger att ”om det är vattenbrist så kan ni släppa ut djuren på bete vid Östersjön, det finns de här riskerna men det kommer fungera. Eller att det är helt okej om det inte kommer vatten en dag”. Så att lantbrukarna inte behöver oroa sig när det är torka, för jag tror det kommer komma mer och mer.
Projektet finansieras av Formas och har finansiering till och med 2027. Planen är att Lea ska försvara sin avhandling i slutet på 2027 eller början på 2028.











