Roger satsar på reglerbar dränering

Vilken potential finns för reglerbar dränering på Öland? Det undersöks nu i ett nytt projekt där 80 hektar ska få uppdaterad dränering.

Reglerbar dränering inne­bär att man med hjälp av dräneringsbrunnar för­ söker bibehålla så mycket dräneringsvatten i mark­ profilen som möjligt. Projektet utförs hos lant­brukaren Roger Åsenius på södra Öland.

– Jag halkade in på regler­bar dränering då jag såg att jag tog större skördar där jag hade sämre dränering, säger Roger.

Även Hushållnings­sällskapet är involve­rade i projektet, och då genom vattenrådgivare Jan Wågesjö.

– Eftersom vi har så dåligt med vatten på Öland så för­ söker vi göra så mycket vattenhållande åtgärder som möjligt. Då kan reglerbar dränering vara ett sätt att spara vatten, jämfört med att bevattna. Om vi kan spara mycket vatten i dräneringssystemen redan från början så kanske det kan motsvara en eller två bevatt­ningar, och vattnet hade annars runnit ut i Östersjön, säger Jan.

Med som expert i pro­jektet har de haft Bertil Aspenäs, som under 20 års tid byggt upp sitt eget sys­tem med reglerbar dräne­ring på sin egen gård.

– Han är civilingenjör och väldigt duktig på det här. Han har gjort mycket av det prak­tiska arbetet, berättar Jan.

Börjat med förstudie

Ett första steg i projektet var att göra en förstudie för att ta reda på hur förutsätt­ningarna såg ut. Det började man med i våras och har precis blivit klart.

– När man har gammal dränering, som är påbyggd i omgångar och man har slagit ihop fält så det har bli­ vit större åkrar, så behöver man börja med att ta reda på hur dräneringen ser ut.

Därför har de i förstudien tagit reda på vilken drä­nering som ligger och dess funktion.

– Vi har mätt in allting och jämfört med flygfoton, samt grävt upp gammal drä­nering. Tittat på var vi ska sätta dräneringsbrunnar. När det inte finns så många referensobjekt så måste vi vara trygga med att lant­brukaren får det han vill ha, säger Jan.

För att finansiera förstu­dien fick de hjälp av Ölands Vattenråd, som är projekt­ägare, att söka LOVA­ pengar för projektet.

Finns utmaningar

Enligt Jan finns specifika utmaningar med att täck­dika på Öland.

– När man dränerar i nor­mala fall så menar man att man får ett förhållande mel­lan vatten och luft i jorden som gör att grödorna kan få ner rötterna längre. Här kommer berget en meter ner, och då får man i stället vara beredd på att grödor­nas rötter i början står i vat­ten och inte kan etablera sig så djupt, säger han och till­lägger:

– Forskning om dräne­ring visar att desto bättre dränering du har desto bättre tillgång på vatten får grödan. Men det verkar inte stämma här.

Öppna och stänga

En utmaning med reglerbar dränering är att om marken lutar mycket, så behövs många brunnar.

– Man brukar rekom­mendera en till två brunnar per hektar. Man kan gräva ner dem efter ett tag men i början vill man gärna kunna reglera dem. Så då blir det ett odlingshinder, säger Jan.

Hos Roger kommer 80 hektar att dräneras, och man räknar med att det behövs runt 27 brunnar.

– Vissa skiften faller min­dre än 40 centimeter, så det behövs inte så många brunnar. Så jag har väldigt bra förutsättningar, säger Roger och berättar att 20 brunnar kommer hamna utanför skiftena och sju på.

–De får man ta fram med GPS och gräva fram och öppna och stänga.

Han förklarar att han kommer att ”stänga” brunnarna tidigt på våren, för att vattnet ska bli kvar i syste­met. För att sedan öppna igen på hösten.

– Det är för att skölja ur systemet om det kommit in exempelvis rötter.

Genom att stänga brunnarna på våren uppskattar de att Roger kan spara vat­ten motsvarande 30 milli­meter regn i systemet.

– Det är väldigt mycket här, säger Roger och berät­tar att de i genomsnitt får cirka 400 millimeter regn på ett år.

Referensgård

Reglerbar dränering är inte så vanligt i Sverige i dag, men med fler som vågar satsa hoppas Jan att det kan bli vanligare.

–I den här delen av Sverige vill alla ha bevatt­ning, men alla har inte för­utsättningarna. Det här kan vara ett sätt för de som lig­ger högre upp i systemen att verkligen spara vatten på sin mark.

Tanken är därför att Rogers gård ska bli en refe­rensgård.

– Att han ska kunna visa upp det här och att det ska sprida sig. Vi gör det här på 80 hektar, och det finns ju 1000-­tals hektar som skulle funka med det här på Öland. Om man som intresserad lantbrukare kan prata med andra som har gjort samma sak och har goda erfaren­ heter så sprider det sig.

Vattna underifrån

Planen är att nästa steg är att kunna använda dik­ningssystemet för att vattna underifrån, vilket enligt Roger och Jan kan minska problem med avdunstning från bevattningsdammar och vindavdrift vid bevatt­ning.

– Det går åt mindre vatten när man vattnar underifrån. Det är en väldig skillnad. Det blir ingen avdunstning, och man kan bevattna ett helt dikningssystem på en gång. Här blåser det också väldigt mycket, så det är problem att vattna uppi­från. Sen slås jag av att jag har rätt bra förutsättningar, för mycket är systemtäckdikat. Så det är redan fär­digt, avslutar Roger.