Mjölk i toppen och spannmål i botten

Lantbrukarnas upplevda lönsamhet har stigit ytterligare efter höga nivåer redan under våren 2025. Men skillnaderna mellan animalieproduktion och växtodling ökar drastiskt.

Lägre räntor och högre avräkningspriser är faktorer som påverkar lantbrukarnas upplevda lönsamhet positivt. Samtidigt har lantbrukarnas skuldsättning gått ner för andra året i rad. Det visar höstens Lantbruksbarometer från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

Av de tillfrågade lantbrukarna upplever 53 procent att lönsamheten är ganska god eller mycket god. Det är en ökning med 3 procentenheter jämfört med i våras och 9 procentenheter jämfört med hösten 2024. Den positiva utvecklingen som syns, är främst driven av starka resultat inom mjölkproduktionen, där lönsamhetsindex stigit till + 88, vilket är den högsta nivån på 25 år. Även grisproducenterna och nötköttsproducenterna är mer nöjda med lönsamheten jämfört med i våras. Deras index har stigit till +77 respektive + 40.

Missnöje bland växtodlarna

8 av 10 spannmålsproducenterna upplever idag en dålig eller mycket dålig lönsamhet trots en god skörd. Och växtodlarnas missnöje med lönsamheten når därmed bottennivåer och deras index har fallit från -23 till -61 under hösten. Nivåerna är samma som under de historiskt låga utfallen hösten 2018 och 2023.

– Höga avräkningspriser på kött och mjölk, i kombination med sjunkande spannmålspriset har förstärkt skillnaderna mellan produktionsgrenarna. Det är glädjande att lönsamheten ökat inom animalieproduktion samtidigt är det ett oroande läge för växtodlarna. För dig som animalieproducent är det ett bra tillfälle att förverkliga långsiktiga mål för verksamheten. För växtodlare är mitt råd att se över vilka delar och kostnader som du kan påverka här och nu likväl som att riskminimera, säger Filip Olsson, Segmentschef Skog & Lantbruk på Ludvig & Co, i ett pressmeddelande.

Lägre skuldsättning

Trots en förbättrad lönsamhet generellt och lägre räntor ökar inte lantbrukets skuldsättning i takt med inflationen. Och i reala termer minskade skuldsättningen för andra året i rad. Den totala skuldsättningen inom svenskt lantbruk uppgår nu till cirka 392 miljarder kronor. Riksbankens sänkning av styrräntan innebär även att lantbrukarens räntekostnader för befintlig skuldsättning minskat kraftigt.

– Att skuldsättningen minskar visar att lantbruket avvaktar med sina investeringar men också att det dröjer innan räntesänkningarna får effekter på företagens investeringsvilja. Förhoppningsvis ser vi en vändning under närmaste året nu när räntorna har kommit ned ytterligare samtidigt som lönsamheten förbättras i lantbruket, säger Jörgen Kennemar, Företagarekonom på Swedbank.

Ökat förtroende

62 procent av lantbrukarna upplever att konsumenterna har förtroende för dem, vilket är fem procentenheter högre än förra året. Sett till bara växtodlarna ser man dock en liten minskning från förra året 54 till 53 procent.

– Trots stigande livsmedelspriser upplever lantbrukarna att de har konsumenternas förtroende. Det är viktigt för att vi ska kunna säkra svensk livsmedelsförsörjning. Samtidigt är det viktigt att lönsamheten ligger på en nivå som gör det möjligt för lantbrukare att kunna investera för att säkra livsmedelsförsörjningen men också att kunna ställa om till ett mer hållbart lantbruk, säger Björn Elfstrand, vd på Sparbankernas Riksförbund.