Åker föraren ut med förbränningsmotorn?
Kanske har jag blivit långsammare, kanske går teknikutvecklingen snabbare och snabbare? Hur som helst är utvecklingen inom lantbruksteknik överrumplande snabb.
Den vartannat år återkommande mässan Agritechnica i Hannover lyckas överraska var gång. Årets upplaga visar tydligt vägen framåt. Men vem styr utvecklingen, hur vill vi att den ska vara? Hänger människa och regelverk med?
Ett företag som gillar att överrumpla på Agritechnica är Fendt. År 2009 avtäckte de Fendt Trisix, den treaxlade stordragaren med sex lika stora hjul. Det gav massor av uppmärksamhet, men den gick aldrig i produktion och har inte visats igen.
I år visar de projektmaskinen Fendt Xaver GT, en autonom redskapsbärare som känns som en arg unge som satt sig på tvären mot redskapsbäraren Nexat. Måntro är detta också bara en marknadsförings-gimmick från Fendt eller är det nu det avgörs: Har framtidens redskapsbärare brett eller långt mellan hjulen? Är de enorma eller lätta?
Sensortekniken blir alltmer integrerad i både dragare och redskap. Det möjliggör autonoma direktiv till styrsystem, som blir allt snabbare. Varför ska en förare vara mellanhand för informationen?
Från Agritechnica 2023 skrev jag: Det blir spännande att se om framtidens mest konkurrenskraftiga system blir större, kraftfulla fältrobotar eller svärmar av små. Det slaget känns inte avgjort än. Det som är tydligare är att automatiseringen inte har något slut.
Än så länge matar lantbrukaren eller rådgivaren maskinerna med styrfiler. Men varför? Det kan ”snart” vår utrustning fixa själv.
Elektrifieringen känns lite på halvhalt avseende de hästkraftskrävande jobben. Men för övrig teknik är den i full blom även i lantbrukstekniken. Tyvärr står förbränningsmotorer för biobränslen tillbaka och riskerar att bli en nisch eller parentes i teknikhistorien?
Blir maskinerna onödigt komplicerade och dyra? Det är en odödlig diskussion. Ja, för många av dagens lantbrukare är det ingen hit att nya maskiner åldras så snabbt och riskerar att bli för dyra och komplicerade att hålla i drift som äldre. Det hindrar dock inte att teknikutvecklingen drivs på av de mest investeringsvilligas efterfrågan.
Det fanns och kanske finns det fortsatt en förhoppning om att till exempel Kina ska ta fram den nya, enkla, outslitliga meka själv-traktorn. Än så länge känns det mer som om de snarare i teknikutveckling kör i kapp och på sikt kanske förbi de kända västerländska tillverkarna. Det kan bli dyrt för etablerade märken att inte ta den konkurrensen på allvar. Så som det blivit för biltillverkarna.
Jag ser redan fram emot Agritechnica 2027. Vi ses där ;-)
Stefan Ljungdahl
