Stort biogasprojekt i Skaraborg

I december förra året fälldes det första trädet, på den plats där Sveriges största lantbrukarägda biogasanläggning just nu byggs utanför Vara.

– När det kommer till produktion är vi absolut inte störst. Men vi är den största lantbrukarägda biogasanläggningen i Sverige. Vi är en stor grupp på 113 personer som bygger detta ihop, det finns inget storbolag med, utan det är bara vi lantbrukare och lokala entreprenörer som är ägare, säger Fredrik Karlsson, ordförande i Biogas Västra Skaraborg AB.

Förutom att vara styrelse­ordförande driver han Skattåsa lantbruk med sin bror Andreas Karlsson. Det är en mjölkgård med 160 mjölkande och runt 350 hektar växtodling.

– Jag gillar företagandet och att hitta på grejer, säger Fredrik som varit med sedan starten 2019.

Trevande start

Idén till biogasprojektet kom från en granne som lyfte tanken om en gemensam biogasanläggning i LRF:s kommungrupp i Vara. Essunga och Grästorps kommungrupper hakade på till en träff som blev välbesökt. Detta var precis innan pandemin satte stopp för fysiska träffar. Man satte samman en liten arbetsgrupp. Men det blev en trevande start.

– Vi hade tänkt att vi skulle kunna åka på studie­resor, men det var inte lätt under pandemin. Under första året satt vi mycket bakom Teams-skärmen och lurade.

De tog bland annat hjälp av Agroväst för att söka projektstöd från Leader Nordvästra Skaraborg och Nötkreaturstiftelsen Skaraborg. Man gjorde kalkyler och fortsatte att samla på sig kunskap från olika håll, och när pandemireglerna började släppa kunde man bjuda in till nya möten. I januari-februari 2022 hölls 13 mindre möten med bönder på Varaslätten, där idéerna presenterades.

Fredrik minns mötet tydligt:

– ”Nu har vi lagt energi på det här. Ska vi fortsätta eller ska jag åka hem till mina kor igen”, sa jag. Då sa alla ”Vi vill vara långt fram i värdekedjan, fortsätt, ni gör det jättebra”.

Det blev starten och ett aktiebolag bildades våren 2022. I dag är det 113 ägare, det finns en styrelse på sju personer med olika kompetenser och vd Tomas Carlmon som leder det dagliga arbetet.

– Det är jätteroligt! För alla tror på idén och alla som lämnar gödsel är aktieägare. Men det kan också vara utmanande att hålla alla i en så stor grupp informerade. Det är min roll tillsammans med David Bjelke som är vice ordförande. Alla ägare som har gödsel har tecknat ett gödselleverans­avtal. Men vi har också andra ägare; några rena växtodlingsgårdar, något åkeri och andra företagare.

Halvvågade beslut

För att kunna bygga anläggningen sökte man till Klimatklivet 2022. Ansökan godkändes först 2024.

– Vi kände ändå att det här ska nog gå i lås, så vi tog ett gäng halvvågade beslut. Vi jobbade på fast att vi inte hade Klimatklivet klart. Med facit i hand var det rätt. Vi började arbetet med detaljplan och miljötillstånd och att köpa tomt.

Detaljplanen tog två år, så den var klar lagom tills den behövdes.

– En sådan här investering går inte att göra utan stödet. De pengarna behövs. Vi har fått beviljat 157,5 miljoner. Totalt beräknas anläggningen kosta 375 miljoner.

Noggranna avtal

Biogasanläggningen byggs i samarbete med tyska Envitech som ligger bakom själva rötningsanläggningen med uppgradering.

– Gasen skulle man kunna sätta i en kompressor och så kan man köra till exempel stadsbussar med den. Det är trycksatt gas. Men vi väljer att gå ett steg till och då kyler vi gasen. Då får vi ner den i volym rejält, nästan som diesel. Och så kan man köra den i en större lastbil/fjärrlastbil eller till sjöfart eller industri.

Anläggningen som kyler och gör metangasen flytande kommer från ett holländskt företag som heter Nordsol. De som sedan kommer att köpa all den flytande biogasen som produceras är Redo Biosolution AB.

När startade bygget?

– Det första markarbetet skedde vid årsskiftet 2024-2025. Då hade vi ett marklov att jobba efter. Och i somras var bygglovet klart och då kunde man börja gjuta. Det har varit mycket myndighetskontakter och det var många som hade åsikter i miljökonsekvensbeskrivningen. Men det har gått bra!

Även om det bitvis har varit utmanande har det resulterat i olika typer av erfarenheter som man kunnat ta med sig, menar Fredrik.

Hur fortlöper arbetet nu?

– Nu är det fullt fart med bygget. Vi tror att vi ska vi kunna starta att fylla anläggningen med gödsel innan årsskiftet om ett år. Vi har en tankvolym på 40 000 kubik och vi kommer kunna fylla 1 000 ton om dagen.

Men mycket kan hända. Om det exempelvis skulle bli jättekallt nästa vinter kan det ställa till och försena.

– Går den här processen på ett halvår ifrån att vi tippar första lasset till vi är i produktion då är vi jättenöjda. Det kan ta längre tid, säger Fredrik.

Vad är din uppgift framöver?

– Nu är alla tillstånd på plats, vi har en organisation och tre personer som jobbar i aktiebolaget hela tiden. Så nu är det lite mer vanligt styrelsearbete som gäller. Såhär lugnt som det är nu har jag inte haft under fem års tid. Men sedan händer det alltid grejer där man behöver vara med.

En stor sak framöver kommer att vara att se till att alla gödselleverantörer kan göra det som krävs på gårdsnivå för att vara med vid leveransstart.

– Det är nog ingen av leverantörerna som skulle kunna starta leveranser i dag, utan att göra någon typ av insats på gården. Som att bygga en väg, en ny brunn eller pumpledningar. Så vi kommer få hjälpas åt för att få till det bra till dess, säger Fredrik och fortsätter:

– Det räcker att jag tittar på min egen gård där jag bara ska bygga en leveransbrunn. Men var ska den ligga och tänk om jag vill expandera?

Gödsel mot gödsel

Logistiken kring gödseln är en stor apparat och Biogas Västra Skaraborg AB har upphandlat två åkerier som kommer sköta allt, en kör flyt- och en kör fastgödsel.

Tanken är att åkerierna tar med sig biogödsel till gården, och tar färsk gödsel på returlasset. Allt enligt ett rullande schema, som matchar produktionen. En tredjedel av produktionskostnaderna utgörs av gödseltransporter. Enligt Fredrik finns det stora förväntningar på att biogödseln kommer att vara ett stort lyft för alla som levererar gödsel till anläggningen.

Varför gör man ett sådant här projekt?

– Det finns många drivkrafter. För mig handlar det om tre grejer. För det första så vill man få en bättre gödsel! Det köpta kvävebehovet minskar, säger Fredrik och fortsätter:

– Men lyckas vi då tjäna pengar på detta – och det är klart att vi ska göra det för det finns aktieägare som bara har köpt aktier – så är det nummer två. Och sedan nummer tre är miljönyttan som är toppen!

Den förväntade miljönyttan är en minskning av koldioxidutsläpp med 36 000 ton CO2-ekv/år.

Vad är din förhoppning framöver?

–Vi jobbar hårt och hoppas att vi håller budgeten. Och att vår produktionsstart går smidigt, så att vi får igång gödselsnurran. Det ringer lantbrukare titt som tätt och undrar om vi inte kommer i gång snart. De som har fastgödsel ser fram emot biogödsel som går lätt att sprida på sina vallar. Det finns många bytessynergier som folk har gått och funderat på. Då längtar alla efter att få komma igång, säger Fredrik och fortsätter:

– Det ska bli kul att vi kan få producera lite rejält med energi här på Varaslätten. 70 GWH är samma som 7 000 kubikmeter diesel, så det är stora energimängder som det handlar om.