”Grödan är ett resultat av vad som händer under jord”

Finska Soil Scout Oy har utvecklat sensorer som grävs ner under jord, och som ger information om syre-, fukt- och salthalt samt temperatur.

– Vi tog chansen att ställa ut på mässan när vi fick den. Jag har besökt Agritechnica flertalet gånger, och har sett så många små montrar ute i hörnen och känt att det inte var något för oss. För det är så lätt att bli osynlig här. Men nu när det är en större monter, det finns många anledningar för besökare att besöka montern och kostnaden var rimlig så bestämde vi oss för att köra, säger Johannes Tiusanen, grundare och forskningsansvarig på Soil Scout. Foto: Isabella Odmark

Sensorerna som går under namnet Soil Scout har batterier av litium med en livslängd på 20 år.

– Grödan är ett resultat av vad som händer under jord. Det är väldigt svårt att mäta förhållandena i jorden på fältet. Vi har tagit fram en lösning för hur man kan kontrollera variationerna i fältet i realtid, säger Johannes Tiusanen, grundare och forskningsansvarig på Soil Scout.

Redan 2007 utvecklade man de första sensorerna, som tre gånger i timmen gav information om temperatur, fukt- och salthalt. Förra året lanserades en ny sensor, som även mäter syrehalten i jorden.

Intressant data

– Vi har använt de nya två säsonger, och har fått galet intressant data. Luften har 21 procents syrehalt, i jorden ligger det på mellan 17 och 18 procent. Man kan se att på dagen när plantorna växer går syrehalten ner till 14 till 15 procent, men sen stiger det igen på natten. Men om du överbevattnar eller det kommer rejält med regn, så ser vi ingen återhämtning på natten, säger Johannes och förklarar vidare:

– Forskning visar att när syrehalten går ner under tio procent så dör rothåren. De växer ut igen, men dör alla samtidigt tar det tre till fyra dagar innan de växt ut.

Vid sidan av fältet placeras en, eller flera, gateways som skickar informationen från sensorerna vidare till företagets server.

– Det mest intressanta är att när du har sensorerna i jorden säsong efter säsong, så ser du mönster. Denna plats kanske är bra ett blött år, men inte ett torrt år och då kanske man måste göra något annorlunda.

Antal och djup

En vanlig fråga de får är enligt Johannes om sensorerna går att köra över, när de är nedgrävda i marken. Och han säger att det är ett måste att köra över dem.

– Det är enda sättet du får data om vad dina grödor verkligen upplever.

Hur många sensorer som behövs, och hur djupt ner i marken de ska placeras är olika beroende på gård och grödor.

– Vi har potatisodlare med sex sensorer på tre hektar och en contryclub i Singapore med 144 sensorer på golfbanan, och allt där i mellan. Det beror på vad du vill ha ut av datan, säger Johannes och fortsätter:

– Exempelvis jordgubbar har bara 5–7 centimeters rötter, så det är där du bör ha sensorn. Plus några sensorer lite djupare så att du har koll på att vattnet inte förvinner ut ur markprofilen. Spannmål har rotdjup på 20–30 centimeter, så där bör flest sensorer vara. Plus några i matjorden för att ha koll på daglig nederbörd. De flesta sensorer kan ligga kvar i marken hela tiden, men vissa, kan behöva tas upp om de ligger grunt vid exempelvis plöjning.