”Snart måste vi komma dit när någon vågar ta bort de ”heliga korna”

Tidigare i veckan arrangerade LRF för andra gången Gröna näringslivsdagen. Inför en stor publik diskuterades bland annat livsmedelsberedskap, självförsörjning och lönsamhet. 

I samband med Gröna näringslivsdagen släppte LRF rapporten ”Vi gör jobbet – ge oss förutsättningarna”. En rapport som visar att den svenska livsmedelsproduktionen med rätt förutsättningar skulle kunna öka med 40 procent.

Rapporten låg som grund för hela dagen och diskuterades på olika sätt. Bland annat hölls ett panelsamtal på temat. Samtalet inleddes med att deltagarna fick berätta om sina övergripande tankar om rapporten.

– Jag känner kraft och möjligheter. Men samtidigt också lite otålighet. För kanske är vi inte så fokuserade på att lösa det tillsammans utan det blir istället mycket tjafs och debatt istället för att sitta runt ett runt bord och lösa frågorna, sa Lotta Lyrå, vd Södra Skogsägarna.

Nina Jönsson, vd Ica gruppen, tyckte att rapporten var väldigt framåtriktad och positiv. Men hon uttryckte en oro över den tillgängliga odlingsbara marken och att allt mindre används till odling.

– Det måste vi göra något åt, det känns inte bra, sa hon.

Dunkvatten och gryn

Från Svenska Dagbladet kom ledarskribenten Mattias Svensson.

– Det fanns lite av tristess och beredskapssocialism över detta. Vi ska inte leva i fred som om det vore krig. Tvärtom, när man är i krig eller i kris så vill man leva så mycket som möjligt som om det fortfarande var fred. Inte minst när det gäller maten och annat. Att sitta i skyddsrum och dricka dunkvatten och tugga i sig gryn kan man spara tills den dagen kommer, sa han.

Mattias sa vidare att han tycker att det är jättehäftigt att vi fått en vinindustri i Sverige.

– Men jag vill inte leva i ett Sverige som är självförsörjande på vin. Det tror jag inte att ni heller vill. Alltså vi ska inte ta den här tanken och göra det till en ideologi därför det löser inga kriser och det är inget värdigt sätt att leva på. Tvärtom titta på allt som finns att erbjuda, utveckla och förenkla, sa han.

Vilja att göra mer

Från politiken deltog Simon Wakter, politiskt sakkunnig åt energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Jag tycker potentialen som rapporten lyfter var ganska välkänd sedan tidigare. Det som var tydligast i rapporten tycker jag var viljan att göra mer och att man vill ta vara på den här potentialen, sa han.

En annan politiker på plats vara Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén.

–  Jag tyckte den var hoppingivande. Det finns mycket att göra här. Både när det gäller hur vi ska klara klimatmålen och hur vi ska klara livsmedelsförsörjningen, sa han.

Det finns en samsyn men det behövs politiskt ledarskap för att gå åt rätt håll menade Daniel.

Sätta straffen

Från Moderaterna deltog John Widegren, riksdagsledamot och talesperson i landsbygdsfrågor.

 – Mycket i rapporten har man läst förut och jag känner i alla fall en liten frustration. Bollen ligger upplagd på straffsparkspunkten och det är bara att sätta dit den. Men det gör vi inte riktigt. Ibland kan jag uppleva från politikens sida att vi är mer inne på det politiska spelet och gräver ner oss i varsin skyttegrav och träter istället för att komma fram till lösningar som kan leverera på allt det här som står i rapporten, och som vi också har vetat ganska länge. Att vi har potential i näringen och kan leverera. Jag är väl den typ av politiker som hoppas att vi skulle kunna hitta samsyn. För vi måste ha en långsiktighet i de här delarna, sa John som även är dikoproducent.

Från primärproduktionen kom också Jens Thulin, lantbrukare och grundare av Mylla.

– Mycket är sagt men jag tycker att potentialen är en av de stora grejerna. Jag tycker också att det finns en öppning för att börja tänka annorlunda. Att gå ifrån tänket ”såhär har vi alltid gjort, så ska vi fortsätta att göra”. Det tycker jag är mest intressant, de affärsmöjligheterna som finns för mig som lantbrukare, sa han.

På allvar

På frågan hur vi ska öka försörjningsgraden, sa John att stärkta grundförutsättningar, lägre skattetryck och stärkt äganderätt ger en långsiktighet. Men att det också är viktigt att på allvar ta tag i regelkrånglet.

– Jag vet inte när jag senast hörde en landsbygdsminister som sa att vi inte ska minska regelkrånglet för de gröna näringarna. Det finns säkert produktionsjordbrukare här inne. Och jag tror inte att någon av dem säger att de känner att det har minskat.

Tillsättande av Implementeringsråd och Förenklingsråd, översyn av miljötillståndet med mera är saker som John lyfter som regeringen jobbat med.

– Men även när vi gör de här delarna så lyckas vi inte minska regelkrånglet. Snart måste vi komma dit när någon vågar ta bort de ”heliga korna”. Till exempel hade vi en stor chans nu, men som tyvärr landade fel. Det var när vi hade möjligheten att faktiskt göra en förändring i beteslagstiftningen. Det var synd! sa John.

Enormt ansvar

Nina från Ica fick frågan hur man i dagligvaruhandeln kan bidra till att öka efterfrågan på svenskproducerat.

– Vi kan göra jättemycket. Dels kan vi naturligtvis se till att vi har de här varorna och prioriterar dem på hyllorna. Vi vet att konsumenterna handlar med autopilot. Vi vet vad svenskarna äter. Det är ungefär samma sak varje vecka. Så det är inte jättelätt att ändra kundernas beteende. Men med det sagt så har vi ett enormt ansvar för att plocka hem de här varorna och också jobba med våra leverantörer att de ser möjligheterna med att flytta en del av produktionen till Sverige. Där har vi jättemycket utmaningar som handlar mycket om produktionskostnader till exempel arbetsgivaravgifterna som är mycket högre här än bara i Danmark och Finland, sa Nina.

Hon pratade också om hur svensken lägger allt mindre av inkomsten på mat i dag historiskt sett.

 – Det är naturligtvis bra att alla har råd att köpa mat men det är också ett viktigt ansvar att vi pratar om vad det kostar att producera mat och vad svensk mat är värd, sa hon.

Nina nämnde särskilt den svenska osten som en kategori där hon ser att det finns stora möjligheter för en ökning.

Läs mer: Svensk livsmedelsproduktion kan öka med 40 procent